Statsskulden

Senast uppdaterad: 2024-06-20

Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till över 70 procent men har under senare år minskat och år 2023 uppgick den till 15,5 procent.

Statsskulden påverkas framför allt av hur statens utgifter och inkomster förhåller sig till varandra. Om staten har högre utgifter än inkomster innebär det att staten måste låna pengarpengar: för att täcka underskottet. Utöver detta betalas räntaränta: på statsskulden. Skulden påverkas också av till exempel valutakursförändringar då skulden finansieras med lån i både svensk och utländsk valutavaluta:.

Statsskulden som andel av bruttonationalprodukten, BNP , uppgick till 15,5 procent i slutet av 2023. Genom att sätta skulden i relation till BNPBNP: kan man jämföra statsskuldens storlek med landets totala ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna blivit betydligt starkare och den statliga skuldsättningen har gått ner.

Som mest uppgick statsskulden till nära 70 procent av BNPBNP: under den tidiga delen av 1990-talet. Bakom nedgången ligger besparingar som gjordes i mitten av 90-talet och en relativt stark ekonomisk tillväxttillväxt:. Staten har också fört över pengarpengar: från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia. Även det finanspolitiska ramverket , som funnits på plats sedan mitten av 90-talet, har varit av central betydelse genom att det satt upp tydliga mål och restriktioner för finanspolitiken. Tillsammans har dessa saker gjort att statsskulden, mätt som andel av BNPBNP:, sjunkit relativt snabbt.

Internationellt sett är den svenska statsskulden låg . Vi hör till de EUEU:-länder som har allra lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår om man jämför den så kallade MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, vilket är den konsoliderade, eller samlade skulden, för staten och kommunerna. I den okonsoliderade skulden, som visas i diagrammet ovan, ingår statliga myndigheters innehav av statspapperstatspapper:. RiksgäldenRiksgälden: använder sig av just detta mått och det är också den okonsoliderade skulden som ligger till grund för statsskuldsräntorna.

Myndigheten som ansvarar för att förvalta statsskulden är RiksgäldenRiksgälden:. De ska förvalta skulden så att kostnaderna minimeras samtidigt som de ska ta hänsyn till riskerna. Det betyder att Riksgäldens bedömning av hur de ska förvalta skulden är ekonomisk och inte politisk. Det är också kostnaderna och riskerna som avgör hur stor del av skulden som ska lånas i svensk respektive utländsk valutavaluta:.

2023 finansierades skulden främst genom lån i svenska kronor via obligationerobligationer: och i viss utsträckning statsskuldsväxlar. Resterande lånas av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, kommersiella banker och Sveriges Riksbank, men också utländska centralbanker.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.