Hur går det för flyktingar på arbetsmarknaden?

Flyktinginvandrare är den invandrargrupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Till skillnad från arbetskraftsinvandrare har de inga jobberbjudanden som står och väntar på dem när de kommer hit, och till skillnad från anhöriginvandrare har de inga kontakter i landet sedan tidigare. Startsträckan blir därför längre och etableringsprocessen är långsam. Svårast är det för lågutbildade.

Stora klyftor

Redan två år efter att uppehållstillstånd beviljats syns tydliga skillnader i andelen som jobbar mellan flyktinginvandrare som har en avklarad gymnasieutbildning och de som saknar gymnasieutbildning. Skillnaderna förstärks över tid. Efter fem år i Sverige är ungefär 40 procent av flyktinginvandrarna med minst gymnasieutbildning förvärvsarbetande medan bara 25-30 procent av de som saknar gymnasieutbildning har kommit in på arbetsmarknaden. Efter 10 år ligger nivåerna på 60 respektive 40 procent.

Statistiken visar att det tar lång tid för samtliga grupper att etablera sig på arbetsmarknaden, men att det går något snabbare för mer välutbildade personer. Det är dock inte bara utbildningsnivån som avgör arbetsmarknadsutfallet. Om utbildning hade varit den enda faktor som påverkat en persons chanser till jobb borde man kunna se en snabbare etablering av eftergymnasialt utbildade än gymnasialt utbildade. Så är inte fallet. Istället kan det finnas andra förklaringar till att etableringstakten skiljer sig åt. En förklaring är lönesättningen.

Priset på arbete

Arbetsmarknaden fungerar delvis som andra marknader: utbud och efterfrågan avgör hur många som anställs, vilka som anställs och vad det kostar att anställa. Arbetsmarknaden fungerar dock lite annorlunda eftersom priset på arbetskraft, lönen, inte alltid bestäms på den fria marknaden utan också regleras i kollektivavtal. I kollektivavtalen finns det avtalade lägstalöner som varierar mellan olika yrken. Lägstalönerna påverkar främst personer som är på väg in på arbetsmarknaden eftersom de sätter upp en miniminivå för ingångslönerna. Höga ingångslöner kan leda till att arbetsgivare drar dig för att anställa personer utan erfarenhet eftersom en person som saknar referenser från tidigare anställningar utgör en större risk än någon som redan har visat prov på sin produktivitet. Ingångslönerna är främst ett hinder för lågutbildade eftersom personer med längre utbildning kan antas ha en högre produktivitet. Mer välutbildade personer, eller personer med mer erfarenhet, anställs ofta till löner som är högre än ingångslönen och därför påverkar inte ingångslönerna deras chanser till jobb i samma utsträckning. 

En avvägning mellan jobb och lön

Att ingångslönerna har liten påverkan på jobbchanserna för personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning kan ses i arbetsmarknads- och lönestatistiken för hela ekonomin. Förvärvsfrekvensen är hög i båda grupperna och ligger på ungefär samma nivå, drygt 80 procent. Istället syns effekten av en högskoleutbildning i lönekuvertet. Genomsnittslönen bland högskoleutbildade är 7 750 kronor högre än medellönen bland gymnasieutbildade. Eftersom skillnaden i utbildning leder till olika höga löner påverkas inte andelen som jobbar nämnvärt. Gymnasieutbildade har möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden genom att vara billigare att anställa, medan personer med eftergymnasial utbildning konkurrerar genom högre kompetens. 

Om man istället jämför gymnasialt och förgymnasialt utbildade ser man ett annat mönster. Eftersom ingångslönerna skapar ett lönegolv som lönen inte kan sjunka under är skillnaden i genomsnittslön mellan gymnasialt och förgymnasialt utbildade bara 1 450 kronor. Lönegolvet gör att personer som saknar gymnasieutbildning inte kan konkurrera om jobben genom att vara billigare att anställa, därför blir priset för de höga ingångslönerna istället en lägre förvärvsfrekvens bland lågutbildade. Förvärvsfrekvensen bland personer utan gymnasieutbildning ligger på 59 procent, vilket är mer än 20 procentenheter lägre än förvärvsfrekvensen bland gymnasialt utbildade. För lågutbildade uppstår en avvägning mellan höga ingångslöner eller hög förvärvsfrekvens.

Diskussionen om ingångslönernas inverkan på ekonomin har aktualiserats i och med att flyktinginvandringen till Sverige har ökat. Frågan har bland annat lyfts av Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten 2015. Förutom att höga ingånglöner försvårar för lågutbildade att konkurrera om de jobb som redan finns gör de också att många enklare jobb aldrig skapas. Höga ingångslöner kan därför försvåra etableringen på arbetsmarknaden genom flera olika kanaler som tillsammans leder till en långsammare etableringstakt för lågutbildade flyktinginvandrare.