Arbetsmarknadspolitiska program

Senast uppdaterad: 2024-11-12

I Sverige finns ett stort antal arbetsmarknadspolitiska program, exempelvis praktik, arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd. De senaste åren har antalet typer av anställningsstöd dock minskat. Störst bland de stöd som finns idag är nystartsjobben samt de stöd som riktas till personer med nedsatt arbetsförmåga.

I oktober hade 87 083 personer en anställning där arbetsgivaren fick någon form av ekonomiskt stöd. Majoriteten (70 procent) av dessa anställningar, var riktade till personer som på grund av olika slags funktionsnedsättning hade nedsatt arbetsförmåga. I diagrammet representeras dessa av kategorin Särskilda insatser nedsatt arbetsförmåga. Under de senaste tio åren har antalet anställningar av denna typ hållit sig relativt konstant, däremot har det skett förändringar inom gruppen. Framför allt har många som tidigare hade så kallat lönebidrag övergått till en stödform som kallas trygghetsanställning.

Övriga anställningsstöd är riktade till personer som av andra anledningar har svårt att ta sig in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Det handlar i främst om långtidsarbetslösa och nyanlända, men även i viss mån om ungdomar . Störst av dessa stöd, sett till antalet anställningar, är nystartsjobben. Dessa infördes 2007 och hade en kraftig tillväxttillväxt: under 2009 och 2010, det vill säga i samband med finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen.

Sedan dess har läget på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: stärkts och antalet stöd har legat relativt stabilt under senare år. I början av 2019 vände utvecklingen och antalet anställningar med ekonomiskt stöd minskade. De olika stödformerna har även genomgått förändringar. Bland annat ersatte introduktionsjobben ett antal mindre stöd under 2018. Däribland instegsjobben, som riktades mot nyanlända, samt särskilt- och förstärkt särskilt anställningsstöd som främst riktades till långtidsarbetslösa. I diagrammet ovanför kan du se förändringen genom att dessa stöd minskar under en period för att sedan försvinna helt. Introduktionsjobben är idag, trots dessa sammanslagningar, ett relativt litet stöd sett till antal personer.

Extratjänster och moderna beredskapsarbeten har varit desto större. Dessa ökade relativt kraftigt under 2018 och uppgick i slutet av året till cirka 21 000 anställningar. Efter överenskommelserna i januariavtalet var tanken att anvisningar till dessa stöd skulle stoppas och minska i takt med att pågående anställningar löpte ut. I och med coronapandemin skapades dock en tillfällig förlängning av extratjänster, samt introduktionsjobb och nystartsjobb, vilket ledde till en ökning under 2020 och 2021.

Jämför man de olika stöden efter målgrupper kan man konstatera att yrkesintroduktionsjobben är specifikt riktade mot unga medan övriga stöd har ungefär samma målgrupper av arbetslösa . Deltar man i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin kan man idag vara aktuell både för ett nystartsjobb och ett introduktionsjobb. Tidigare kunde man också vara aktuell för en extratjänst eller särskilt anställningsstöd. (Se Arbetsförmedlingens hemsida för ytterligare detaljer kring detta samt hur hög subventionsgraden är i de olika programmen.)

Utöver anställningsstöden inkluderar också de arbetsmarknadspolitiska programmen andra former av åtgärder. Det handlar till exempel om arbetsmarknadsutbildningar, praktik, arbetsträning och olika typer av förberedande insatser. Störst av dessa är jobb- och utvecklingsgarantin där cirka 110 000 personer deltog i genomsnitt per månad år 2022. Två andra stora program är jobbgarantin för ungdomar (ca 12 000 deltagare en genomsnittlig månad) och etableringsprogrammet för nyanlända (ca 10 000 deltagare per månad).

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.