Frånvaro från arbete

Senast uppdaterad: 2024-10-07

Andelen sysselsatta personer som hade sjukdom som frånvaroorsak steg tydligt under coronapandemin. Samtidigt minskade andelen semestersfrånvaro. Men under de senaste två åren har utvecklingen vänt. Sjukdom som frånvaroorsak har minskat medan fler personer tar ut semesterdagar.

Sjukfrånvaro är ett bredare begrepp än sjukskrivning och omfattar även de kortare sjukfall som leder till att man är borta från arbetet en eller ett par dagar. Det är först efter 14 dagar som en medarbetare kan sjukskrivas och få sjukpenning från Försäkringskassan.

Andelen sysselsatta som har haft sjukdom som frånvaroorsak har sjunkit under de senaste 20 åren. Under coronaåren 2020 och 2021 ökade sjukfrånvaron tydligt, men under de senaste två åren har sjukfrånvaron minskat och är nästan nere på samma nivå så innan coronopandemin.

Under 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet och nya regler om fasta bedömningspunkter av arbetsförmågan infördes. De nya reglerna innebar även en stegvis nedtrappning av ersättningsnivån och en bortre tidsgräns för antalet sjukpenningdagar. Under samma period skärptes också reglerna kring förtidspension. Den 1 februari 2016 slopades den bortre tidgränsen i sjukförsäkringen och den 1 januari 2019 ersattes karensdagen med ett karensavdrag.

Under 2023 års 365 dagar så arbetade arbetare och tjänstemän cirka 204 av dessa. 11 av dagarna var sjukdagar samtidigt som 38 utgjordes utav ledighet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.