Vinst av att gå från bidrag till arbete

Senast uppdaterad: 2020-03-06

Att gå från bidrag till arbete innebär en betydande vinst för samhället. Huvuddelen av denna vinst tillfaller dock inte individen utan staten i form av minskade kostnader för bidrag och ökade skatteintäkter.

När en person går från utanförskap till arbete innebär det en vinstvinst: för samhället. Någon som inte varit med och producerat tidigare börjar bidra till BNP . Storleken på denna vinstvinst: kan sägas motsvaras av arbetskraftskostnaden, det vill säga det som arbetsgivaren betalar för att kunna anställa personen.

Samhällets vinstvinst: delas i sin tur mellan individen och staten. Individen tjänar på det genom att den disponibla inkomsten stiger och staten tjänar på det genom att skatteintäkterna ökar och bidragen minskar. Exakt hur stor del av vinsten som tillfaller individen respektive staten beror på en mängd olika förutsättningar, bland annat vilka slags bidragbidrag: personen tidigare tog emot, hur hög lönen blir, hur familjeförhållandena ser ut och så vidare. Tittar man på ett typfall där en person som varit arbetslösarbetslös: återgår till en tjänst med lika hög lönlön: som före arbetslösheten kan man ställa upp beräkningen som i tabellen nedan.

Kolumnen ”A-kassa” visar hur hög den disponibla inkomsten är för en person som har 17 600 kronor i arbetslöshetsersättning. Detta motsvarar 80 procent av en månadslön om 22 000 kronor. Som framgår av tabellen ingår även pension och konsumtionsskatter i beräkningen. Kolumnen ”Arbete” visar hur hög den disponibla inkomsten blir om personen återgår till ett arbete med 22 000 kronor i månadslön. Kolumnen ”VinstVinst:” visar samhällets, statens samt individens vinstvinst: av att gå från arbetslöshetarbetslöshet: till arbete under dessa förutsättningar.

Som framgår av tabellen är samhällets totala vinstvinst: i detta fall 28 900 kronor. Av detta tillfaller cirka 4 200 kronor individen genom att den disponibla inkomsten ökar. Detta motsvarar 15 procent av vinsten. Resterande del, 85 procent, tillfaller staten i form av ökade skatteintäkter och minskade kostnader för bidragbidrag:.

Statens andel av vinsten kallas också för tröskeleffekttröskeleffekt: eller deltagandeskattdeltagandeskatt:. Ju högre deltagandeskattdeltagandeskatt: desto mindre blir de ekonomiska incitamenten för personer i utanförskaputanförskap: att bryta det.

I diagrammet nedan redovisas deltagandeskatten för tre olika bidragssystem: arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjukersättning (tidigare förtidspension). I likhet med tabellen ovan visar diagrammet deltagandeskatten när en person går från något av dessa bidragssystem tillbaka till ett arbete med lika hög lönlön: som tidigare. För låga och medelhöga löner ligger deltagandeskatten i allmänhet mellan 75 till 85 procent i dessa typfall.

En invändning man kan ha mot att enbart fokusera på deltagandeskatten är att den enskilda individen inte nödvändigtvis styrs av hur stor skillnaden blir i den totala beskattningen. I privatekonomiska kalkyler bortser många från indirekta skatterindirekta skatter: som arbetsgivaravgift , moms och punktskatter . Likaså går det att argumentera för att alla inte väger in pensionsavsättningen i beslutet att delta på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: eller ej. Som ett komplement kan man därför även studera hur mycket individen tjänar på att gå från bidragbidrag: till arbete då dessa poster är borträknade, vilket visas i diagrammet nedan.

För en person med a-kassa som går tillbaka till ett arbete med 22 000 i månadslön ökar nettoinkomsten då med 4 700 kronor. Motsvarande ökning för sjukpenning är cirka 5 000 kronor och för en person som går från sjukersättning är ökningen 5 500 kronor.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.