Skattekvot

Senast uppdaterad: 2024-09-24

Uppgången i skattekvoten inleddes redan under 1930-talet, men det var först under 1960-talet och framför allt de efterföljande decennierna som Sverige började framstå som ett högskatteland. I början av 2000-talet tenderade skattekvoten att sjunka något.

Skattekvoten beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP . Ett skatteuttag på 400 miljarder och en BNPBNP: på 1 000 miljarder ger till exempel en skattekvotskattekvot: på 40 procent.

Under första hälften av 1900-talet var skatteuttaget lågt i Sverige. Det dröjde ända fram tills 1950-talet innan skattekvoten kom att överstiga 20 procent. Internationellt framstod vi under denna tid inte som ett högskatteland.

I takt med att den offentliga sektorn expanderade under 1960- och 70-talen ökade dock avståndet till jämförbara OECDOECD:-länder. Offentliga tjänstertjänster:, framför allt kommunal service, byggdes ut och transfereringarna till hushållen ökade. Samtidigt introducerades nya skatter, bland annat ”omsen”, som 1960 blev föregångare till momsen . Samma år infördes också arbetsgivaravgiften . Denna kom senare att höjas kraftigt under 1970-talet för att finansiera den växande offentliga sektorn. Skattetryckets uppgång från 1960-talet fram till dess kulmen 1990 förklaras i hög grad av höjningar av dessa indirekta skatterindirekta skatter:, framför allt då av arbetsgivaravgiften.

Under 2000-talet sjönk skattekvoten inledningsvis. Mellan 2000 och 2010 minskade det med knappt 6 procentenheter, bland annat på grund av sänkt arbetsbeskattning . Det handlade främst om jobbskatteavdraget , som infördes 2007 och förstärktes under efterföljande år. Dessförinnan hade också den allmänna pensionsavgiften successivt reducerats bort mellan åren 2000 och 2006. Under mandatperioden 2010-2014 sjönk reformtempot och relativt lite hände med skattekvoten. Därefter vände trenden uppåt i viss utsträckning. 2023 uppgick skattekvoten till 41,4 procent enligt preliminära siffror.

Hur skattemedlen och andra offentliga intäkter används kan du läsa om här . På den sidan återfinns även ett diagram som visar hur de offentliga utgifterna, fördelade på olika ändamål, har utvecklats över tid. Vi har också en räknesnurra som visar hur din skatt används.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.