Skattekvot - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-01-19

Under 2000-talets första decennium tenderade skattekvoten i Sverige att sjunka. Därefter planade skattekvoten ut för att sedan 2018 återigen sjunka. Idag ligger vi cirka 7 procentenheter över OECD-genomsnittet.

År 2022 hade Sverige det åttonde högsta skattekvoten av OECDOECD:-länderna. Jämfört med perioden före finans- och eurokrisen har ett par länder passerat oss i listan. Det beror på att flera länder har varit tvungna att höja skatterna för att sanera sina offentliga finanser i krisens kölvatten.

Mellan 2008 och 2022 har skattekvoten ökat mest i Grekland, Sydkorea och Slovakien. De tre OECDOECD:-länder som under samma period uppvisar de största minskningarna i skattekvoten är Irland, Ungern och Danmark.

Trots att skattekvoten totalt sett har sjunkit i Sverige under 2000-talet ligger vi fortfarande högt internationellt sett. Till exempel uppgår den genomsnittliga skattekvoten i OECDOECD: till 34 procent vilket är drygt sjuk procentenheter lägre än det svenska. Avståndet mellan USA:s och Sveriges skattekvoten är ännu större: nära 14 procentenheter.

Skattekvoten, beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP . Ett skatteuttag på 400 miljarder och en BNPBNP: på 1 000 miljarder ger till exempel en skattekvotskattekvot: på 40 procent. Även om skatteintäkterna inte skulle minska från ett år till ett annat kan alltså skattekvoten ändå sjunka om BNP-tillväxten är positiv.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.