Skattekvoten per typ av skatt

Senast uppdaterad: 2024-08-21

Fram till 1990-talet steg skattetrycket kraftigt i Sverige. Det berodde framförallt på höjningar av arbetsgivaravgiften. Under 2000-talet har skattetrycket totalt sett sjunkit något, delvis på grund av de sänkningar som gjorts av inkomstskatten.

Att den totala skattekvoten steg i Sverige fram till 1990-talet berodde främst på höjningar av arbetsgivaravgiften . Den räknas till de indirekta skatterna på arbete. I diagrammet syns uppgången tydligt under framför allt 1970-talet då skatten höjdes kraftigt.

Vid sidan av arbetsgivaravgiften är det mervärdesskatten, momsen , som ökat mest under de senaste 50 åren. Det är också den skatt som uppvisar en i det närmaste obruten uppgång i förhållande till BNP under perioden. Momsen infördes 1969 i Sverige då den ersatte den allmänna varuskatten (”omsen”).

Både momsen och arbetsgivaravgiften är indirekta skatterindirekta skatter: som kan vara svåra för den enskilde skattebetalaren att uppfatta. Arbetsgivaravgiften redovisas sällan på lönebesked och momsen finns redan inbakad i priserna som möter oss i affären. Att upptrappningen av skattetrycket skedde genom sådana skatter kan ha gjort förändringen mot ett högre skatteuttag mindre tydlig för medborgarna.

Uppgången av skattekvoten avstannade dock i början av 1990-talet och under 2000-talets första decennium gick tendensen i viss utsträckning i motsatt riktning. Det berodde i huvudsak på att inkomstskatten – en direkt skatt på arbeteskatt på arbete: – sänktes i olika omgångar under perioden. Under åren 2000 till 2006 skedde sänkningarna genom att den allmänna pensionsavgiften gradvis reducerades. 2007 skedde sedan en betydande sänkning av inkomstskatten genom införandet av jobbskatteavdraget , som därefter har förstärkts i olika steg. Även det höjda grundavdraget till äldre har bidragit till nedgången.

Fördelningen av skatterna i diagrammet bygger på olika källor. För perioden fram till år 2000 används OECDOECD: som underlag till fördelningen. Där redovisas skatterna på ett något annorlunda sätt än i ESV:s underlag som används som källa för senare år. Detta gör att jämförelser mellan de båda perioderna ska göras med ett visst mått av försiktighet. Läs mer om den svenska skattestrukturen här: Skatteintäkter per skatt .

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.