Artiklar

Den 1 juni införs nya regler för arbetskraftsinvandring. Förändringarna innebär bland annat att lönekravet för arbetstillstånd höjs från 80 till 90 procent av medianlönen i Sverige. Det motsvarar en höjning från 29 680 till 33 390 kronor i månaden.

Sverige hade under 2024 ett nettoupptag av växthusgaser. Det innebär att skog och mark tillsammans band mer koldioxid än vad som släpptes ut från transporter, industri och andra verksamheter. Nettoupptaget uppgick till omkring sju miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sverige ligger på 13:e plats i Välståndsligan, som rankar OECD:s 38 medlemsländer efter ekonomiskt välstånd. På 1970-talet låg Sverige på fjärde plats och tillhörde då ett av OECD:s rikaste länder. Sedan dess har Sverige tappat placeringar i rankingen.

Flera prognosmakare har sänkt sina BNP-prognoser för helåret 2026. Bakgrunden är en ökad oro för högre inflation och räntor i spåren av kriget i Mellanöstern, vilket kan dämpa både hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Vårpropositionen, eller vårbudgeten, är regeringens årliga redovisning av det ekonomiska läget och inriktningen för finanspolitiken. Den innehåller prognoser för ekonomin och de offentliga finanserna samt förslag till åtgärder.

Olika inkomstgrupper bidrar i olika utsträckning till de slutgiltiga skatteintäkterna. Personer med inkomster över 800 000 kronor per år står för 26,1 procent av intäkterna, trots att de endast utgör ungefär fem procent av skattebetalarna.

Den 1 april införs en tillfällig förändring av momsen på livsmedel som gäller fram till 31 december 2027. Momssatsen sänks från 12 procent till 6 procent. Syftet är att dämpa prisnivån för konsumenter. En sådan förändring innebär däremot inte att priserna faller med 6 procent i butik.

Från den 1 april 2026 införs nya regler för bolån i Sverige. Förändringarna innebär bland annat att kravet på kontantsinsatsen sänks och att det skärpta amorteringskravet tas bort. Syftet är att göra det lättare för fler hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.

Hur hushållen upplever sin egen ekonomi brukar vara en god indikator på hur deras konsumtion utvecklas. Efter 2022 har sambandet dock försvagats. Trots kraftiga känslomässiga reaktioner på ekonomins svängningar har hushållen upprätthållit en relativt stabil konsumtionsnivå.

Årets första lön sammanfaller med att flera förändringar i skattereglerna träder i kraft. Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, en förstärkning av jobbskatteavdraget och nya kommunalskattesatser är några av de faktorer som påverkar skattebetalarna under 2026.