Växelkursutveckling

Senast uppdaterad: 2024-11-01

Växelkursen påverkas av en rad olika faktorer. Till exempel inverkar justeringar av centralbankernas styrräntor, hur stabilt läget är på de finansiella marknaderna och hur förväntningar om den framtida ekonomiska utvecklingen förändras.

Diagrammet visar utvecklingen av den svenska kronan gentemot dollarn och euron sedan 1993. Sedan hösten 1992 har Sverige haft rörlig växelkursrörlig växelkurs:, vilket innebär att valutan kan fluktuerafluktuera: fritt och inte är knuten till någon annan valutavaluta:. Rörlig växelkursRörlig växelkurs: innebär att värdet på svenska kronan beror på efterfråganefterfrågan: och utbudutbud:.

Hur mycket en euroeuro: kostar i svenska kronor var förhållandevis stabilt fram till andra halvåret 2008 då den internationella finanskrisen medförde turbulens på valutamarknaderna. Kostnaden i svenska kronor för dollarn har däremot varierat kraftigt över tiden, även före finanskrisen.

Skillnaden i räntor påverkar växelkursen

Växelkursutvecklingen bestäms av förändringar på de finansiella marknaderna. Centralbankernas styrräntor, exempelvis Riksbankens styrränta, spelar en viktig roll här. En sänkning av den svenska styrräntan kan tillfälligt försvaga kronan och vice versa. Den lägre räntan minskar avkastningen på räntebärande värdepapper, vilket skapar ett kapitalutflöde till andra länder där avkastningen är högre. Detta minskar efterfråganefterfrågan: på svenska kronor och valutan försvagas.

Även förväntningar om framtiden spelar stor roll. Om många marknadsaktörer till exempel börjar se mer pessimistiskt på den svenska ekonomiska utvecklingen kan detta leda till en svagare krona eftersom man då ser framför sig en mer expansiv penningpolitik.

Kronan försvagas ofta vid finansiell oro

På kort siktkort sikt: är även stabiliteten på de finansiella marknaderna viktig. När det råder oro på de finansiella marknaderna tenderar investerare att söka sig till större valutor och minska exponeringen mot mer perifera marknader. Mindre valutor som den svenska kronan kan då försvagas påtagligt. Detta såg vi tydligt under finanskrisens inledande och mest akuta fas när både dollarn och euron på kort tid ökade i värde jämfört med den svenska kronan.

Kronförsvagningen under finanskrisen bröt en trendtrend: som hade hållit i sig sedan början på 2000-talet, där dollarn under flera år tappat i värde gentemot kronan. Redan undan 2009 började dock kronan återigen att stärkas och var relativt fort tillbaka på ungefär samma nivå som före finanskrisen. Under perioden 2014-2016 vände riktningen och kronan försvagades gentemot både euron och dollarn. Särskilt dollarn blev under dessa år väsentligt dyrare. Under 2017 fortsatte kronan att tappa gentemot euron, men stärktes mot dollarn. Denna tendens höll dock inte i sig. 2018 och 2019 försvagades kronan återigen gentemot båda valutorna, även om en viss motsatt rörelse skedde under det fjärde kvartalet 2019.

I och med coronakrisen ökade oron på de finansiella marknaderna igen. Under mars 2020 försvagades också kronan ganska påtagligt gentemot dollarn och euron. Det var därmed initialt en liknande tendens som vi såg under finanskrisen, om än i mindre skala. Mellan år 2021 och 2023 har kronan försvagats bland annat av finansiell instabilitet och Rysslands invasion av Ukraina.

På lång sikt är produktiviteten viktig

Ser man mer långsiktigt på växelkursutvecklingen spelar även andra faktorer in. Till exempel kan både produktivitetsutvecklingen och bytesförhållandet inverka. Om produktiviteten stiger långsammare i Sverige jämfört med omvärlden kan man förvänta sig en långvarigt svagare växelkursväxelkurs:. Samma effekt kan förväntas om bytesförhållandet, det vill säga förhållandet mellan svenska importpriser och exportpriser, försvagas trendmässigt.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.