Frågor och svar

Handelsunderskottet har inte en direkt påverkan på ett lands statsskuld. Dock påverkar handelsunderskottet statsskulden indirekt genom utlandsskulden. Skillnaden mellan statsskulden och utlandsskulden är att statsskulden är den skuld som staten har till både inhemska och utländska långivare, medan utlandsskulden omfattar hela landets, dvs. statens, företagens och hushållens skulder till utlandet. Om ett land har ett handelsunderskott innebär det att värdet på landets import överstiger värdet av dess export. Detta underskott påverkar bytesbalansen negativt, eftersom handelsbalansen är en stor post i bytesbalansen. Ett underskott i bytesbalansen innebär att landet måste finansiera skillnaden genom att låna från utlandet, vilket leder till en ökad utlandsskuld.

Utlandsskulden kan i sin tur försvaga landets ekonomi. Till exempel om företag importerar mer än vad de exporterar kan de behöva låna pengar från utlandet. Detta innebär ökade räntekostnader för företag, vilket minskar deras skattebidrag till staten. Minskade skatteintäkter minskar statens resurser, och staten kan då själva behöva låna pengar för att finansiera sina utgifter. När staten lånar pengar innebär det att statsskulden ökar. På så sätt påverkar handelsunderskottet indirekt statsskulden genom utlandsskulden.

Läs mer om bytesbalans här och statsskuld här.

Senast uppdaterad: 2025-04-09

Utrikeshandeln - export och import - är väldigt viktig för Sverige och vår ekonomi. Ofta pratar vi mer om exporten, men importen är minst lika viktig. En anledning är att vi helt enkelt inte kan producera allt vi behöver inom landet. För att upprätthålla det samhälle vi vill ha måste vi importera en mängd varor. Exporten blir därmed också avgörande, eftersom den finansierar vår import.

Dessutom importerar vi många insatsvaror som används i vår egen produktion - ofta vid tillverkning av varor som sedan exporteras. På så sätt möjliggör importen produktionen av många av våra exportvaror och bidrar samtidigt till att hålla produktionskostnaderna nere, eftersom företag kan köpa billigare insatsvaror från utlandet.

Senast uppdaterad: 2025-04-09

Både frihandelsområden och tullunioner har avskaffat tullarna mellan de medlemsstater som ingår. Man strävar också efter att minska andra typer av handelshinder, som exempelvis nationella krav på kvalitet eller tekniska standarder, som kan vara utformade för att försvåra för utländska producenter att etablera sig på marknaden.

Skillnaden mellan frihandelsområden och tullunioner är att staterna i ett frihandelsområde själva bestämmer vilka tullsatser som ska gälla mot länder utanför området. I en tullunion däremot har alla medlemsländer gemensamma tullsatser mot omvärlden. EU är ett exempel på en tullunion, medan USMCA i Amerika och ASEAN i Asien är exempel på frihandelsområden.

Senast uppdaterad: 2025-04-09

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi producerar inom landet och hur mycket vi förbrukar. Ett överskott i bytesbalansen innebär att vi producerar mer än vad vi använder, och ett underskott betyder att vi förbrukar mer än vad vi producerar.

Ett underskott i bytesbalansen måste finansieras genom lån från utlandet, annars minskar centralbankens valutareserv och landet kan få svårt att hantera sina löpande betalningar, till exempel för import. Ett underskott är dock inte alltid negativt. Det kan vara motiverat om det används för att finansiera investeringar som stärker den framtida produktionskapaciteten.

Den viktigaste posten i bytesbalansen är utrikeshandeln med varor, den så kallade handelsbalansen, som visar skillnaden mellan varuexport och varuimport. En annan central del är handeln med tjänster, vilket redovisas i tjänstebalansen. I bytesbalansen ingår även inkomstöverföringar, så kallade transfereringar till och från utlandet. Dess kan till exempel bestå av räntebetalningar, bistånd eller avgifter till internationella organisationer.

Senast uppdaterad: 2025-04-09

Det finns många faktorer som påverkar vilken lön man får. Det handlar exempelvis om hur avancerat arbetet är, vilka krav som ställs och hur väl man genomför det. I teorin pratar man ofta om att lönen ska spegla en persons produktivitet. Faktorer som exempelvis utbildning, och erfarenhet tenderar att höja produktiviteten. Många arbetsplatser och arbetstagare omfattas av kollektivavtal som sätter löneläget på en övergripande nivå genom förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivareförbund. En lön tenderar att öka över tid då man lär sig arbetsuppgiften bättre eller tar del av nya arbetsuppgifter. Läs mer om hur löner sätts här.

Senast uppdaterad: 2019-04-08

Inflation är detsamma som försämrat penningvärde genom att det allmänna prisläget ökar, man får helt enkelt färre varor för samma mängd pengar. Om inflationen till exempel har varit 5 procent ett visst år, betyder det att de varor och tjänster som vi konsumenter handlar i genomsnitt har ökat i pris med 5 procent under året. Pengarna har blivit mindre värda.

I Sverige är det Riksbanken som har i uppdrag att hålla inflationen i schack. Riksbanken har som mål att prisökningarna, det vill säga inflationen, ska vara 2 procent per år. Konsumentprisindex, KPI, eller KPI med fast ränta (KPIF) är de index som inflationen vanligtvis beräknas efter i Sverige. Inflationen är den procentuella förändringen av KPI (eller KPIF). Inflationen beräknas och presenteras varje månad av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Ofta pratar man om att så många som möjligt ska vara i arbete. Då syftar man normalt på att så få som möjligt ska vara arbetslösa . Att arbetslösheten går ner behöver dock inte betyda att fler personer arbetar, alltså att sysselsättningen stiger. Man kan exempelvis gå från arbetslöshet till förtidspension, studier eller sjukskrivning. Därför är det viktigt att inte bara prata om arbetslösheten utan också om sysselsättningen. Om sysselsättningen ökar så är det fler personer som faktiskt arbetar och bidrar med resurser till den välfärd som vi alla kan behöva. Läs mer om begepp och statistik kring arbetsmarknaden här.

Senast uppdaterad: 2019-04-08

Ekonomin går upp och ner i konjunkturcykler. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, tar ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

En konjunkturnedgång kan sättas igång av exempelvis minskad efterfrågan på våra exportvaror från utlandet. Det kan också vara minskad efterfrågan på den svenska hemmamarknaden på grund av exempelvis ökade priser, eller inflation, höga räntor och ökade produktionskostnader som följd av en överhettning i ekonomin. Då kan företagen inte sälja lika mycket som förut och måste kanske säga upp personal och rationalisera i sin produktion. När produktionen minskar, arbetslösheten ökar och ekonomin rent allmänt går sämre säger vi att vi har en lågkonjunktur.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Att jobba svart betyder att man inte betalar skatt på sin lön. Företaget man arbetar för betalar inte heller arbetsgivaravgifter. Det är olagligt både att jobba och att anställa svart i Sverige. För den egna personen innebär det också stora risker. Man saknar försäkring vid olyckor på jobbet och man går miste om framtida pension eftersom lönen inte är pensionsgrundande. Arbetar man svart omfattas man i inte heller av kollektivavtal eller regler kring uppsägning. Därutöver förlorar också samhället resurser till bland annat vård, skola och omsorg. Även om de som arbetar och anställer svart inte betalar skatt till den offentliga välfärden så har de rätt att ta del av den. Det innebär att lika många människors behov ska tillgodoses men med mindre pengar.

Senast uppdaterad: 2019-04-08

Kollektivavtal tecknas mellan en arbetsgivarorganisation, eller enskild arbetsgivare, och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtal reglerar bland annat löner och övriga anställningsvillkor. Omkring 90 procent av löntagarna i åldern 16-64 år omfattades av kollektivavtal (inklusive hängavtal) år 2017 enligt Medlingsinstitutet. Under avtalsförhandlingar har arbetstagarens fackliga organisation rätt att vidta stridsåtgärder, till exempel strejk. Arbetsgivarnas motvapen kallas lockout och innebär att anställda stängs ute från arbete. I dagens konkurrensutsatta ekonomi har det dock blivit alltför kostsamt att lockouta personal och stridsåtgärden används inte längre i nämnvärd utsträckning. Du kan läsa mer om avtalskonstruktioner här och om strejker här.

Senast uppdaterad: 2019-04-08