Makroekonomi

Det samhällsekonomiska kretsloppet visar i korthet att om fler arbetar och sysselsättningen stiger, så gynnar det alla i samhället. Det beror på att de som arbetar får mer pengar över till konsumtion, boende, sparande och så vidare. När vi använder våra inkomster så kommer pengar tillbaka till företagen, som kan anställa ännu fler personer. Dessutom får staten större skatteintäkter och kan satsa på vår välfärd, i form av utbildning, omsorg och rättsväsende, något som gynnar oss alla. På så vis är alla samhällets beståndsdelar knutna till varandra.

Senast uppdaterad: 2024-03-22

Bruttonationalprodukten, BNP, är per definition värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en given tidsperiod.

Ett företags bidragbidrag: till BNPBNP: värderas till försäljningsintäkterna minus kostnaderna för inköp från andra företagföretag: av halvfabrikat och råvarorvaror: som använts i produktionen. Att man drar ifrån inköp från andra företagföretag: beror på att man inte vill räkna produktionen dubbelt. Om ett företagföretag: producerar muttrar av stål är dess bidragbidrag: till BNPBNP:, dess förädlingsvärdeförädlingsvärde:, försäljningsintäkterna från muttrarna minus kostnaden för stålinköpen. Själva stålvärdet i muttrarna kommer in i BNPBNP: via det företagföretag: som producerar stålet.

Produktion av offentliga tjänstertjänster: däremot, som inte prissätts av någon marknadmarknad:, värderas till kostnaden för att producera dem.

BNPBNP: visar alltså storleken på de resurser som kan användas av landets hushåll, företagföretag: och offentlig sektoroffentlig sektor: för konsumtion, investeringar och importimport:.

BNPBNP: används ibland också som ett ungfärligt mått på välståndet i ett samhälle. Några problem som detta innebär är att BNPBNP: inte tar hänsyn till inkomstfördelningen i samhället och att faktorer som innebär en hög välfärdvälfärd: för människor, till exempel fritid, inte inkluderas i BNPBNP:-måttet. BNPBNP: inkluderar inte heller externa effekterexterna effekter: eller hushållsproduktion. För att använda BNPBNP: som ett välfärdsmått är det därför viktigt att fundera på vad BNPBNP:-måttet inte inkluderar.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Högkonjuktur brukar man förknippa med allmänt goda ekonomiska tider. Tillväxten brukar vara hög och arbetslösheten låg. Lite mer formellt brukar dock ekonomer se till hur resursutnyttjandet i ekonomin ser ut. I en högkonjunkturhögkonjunktur: är resursutnyttjandet högt. Till exempel sjunker arbetslösheten till en så låg nivå att inflationen kan börja stiga. Man säger att i en högkonjunkturhögkonjunktur: är faktisk BNPBNP: högre än potentiell BNPpotentiell BNP:. Potentiell BNPPotentiell BNP: definieras som den nivå på produktionen som skulle uppnås om vi hade normalt utnyttjande av de idag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapitalkapital:.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Under 1960-talet blev hypotesen att det finns ett samband mellan inflation och arbetslöshet populär. I praktiken var man tvungen att välja att bekämpa en av dem. Enligt detta synsätt gick det inte att ha både låg inflation och låg arbetslöshet samtidigt. Sambandet illustreras av den så kallade Phillipskurvan. Senare visade dock empiriska studier att detta samband inte håller på lång sikt. Då är strukturella faktorer, som arbetsmarknadsregleringar och lägstalönenivåer mer centrala för arbetslösheten.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Det är i första hand penningpolitikens ansvar att jämna ut konjunktursvängningar genom förändringar av styrräntan. Även finanspolitik kan dock användas i form av höjda eller sänkta skatter och/eller utgifter. Det kallas ibland stabiliseringspolitik.

Att kunna pricka in finanspolitiska åtgärder i rätt tidpunkt i konjunkturcykeln kan dock vara svårt. Man riskerar till exempel stimulera ekonomin i en konjunkturuppgång, vilket kan leda till en kraftigt överhettad ekonomi.

I Sverige har vi många system som automatiskt anpassas till konjunkturen, som till exempel a-kassan. Om fler blir arbetslösa stiger den utgiften även utan aktiva politiska beslut. Det kallas för automatiska stabilisatorer. I andra länder, med svagare sådana system som till exempel USA, behövs istället fler aktiva finanspolitiska åtgärder.

Sverige är också ett litet land som är beroende av omvärlden. Därför påverkas vi i stor utsträckning av vilket konjunkturläge andra länder befinner sig i. Ur den synvinkeln kan det därför vara svårt att helt styra ekonomin dit man vill, men kan man dämpa svängningarna i konjunkturcykeln.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

En möjlig definition av ordet skulle kunna vara att globalisering är en dynamisk process bestående av ett ökande flöde av varor, tjänster, kapital, människor, samt information mellan världens länder. Genom denna process blir människor och företag runtom i världen i en växande utsträckning ömsesidigt beroende av varandra.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Både frihandelsområden och tullunioner har avskaffat tullar mellan de ingående staterna. Man försöker också att minska på andra typer av handelshinder, som till exempel nationella krav på kvalitet eller tekniska standarder som är avsedda att försvåra för utländska producenter att komma in på marknaden.

Skillnaden mellan frihandelsområden och tullunioner är att de enskilda staterna i ett frihandelsområdefrihandelsområde: själva bestämmer vilka tullsatser som ska gälla gentemot länder som ligger utanför frihandelsområdet. I en tulluniontullunion: har alla medlemsstater samma tullsatser mot länder som ligger utanför unionen. EUEU: är ett exempel på en tulluniontullunion:, medan USMCA i Amerika och ASEANASEAN: i Asien är exempel på frihandelsområden.

Senast uppdaterad: 2024-03-22

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi producerar inom landet och hur mycket vi förbrukar. Ett överskott i bytesbalansen innebär att vi producerar mer än vi använder och ett underskott att vi förbrukar mer än vad vi producerar.

Ett underskott i bytesbalansen måste täckas med lån från utlandet, annars minskar centralbankens valutareservvalutareserv: och landet får svårt att bland annat klara sina löpande betalningar för importen. Ett underskott behöver inte alltid vara negativt. Underskottet kan motiveras om det används för ökade investeringar och framtida ökad produktionskapacitet.

Den viktigaste posten i bytesbalansen är utrikeshandeln med varorvaror:, den så kallade handelsbalansen. Denna visar helt enkelt varuexporten minus varuimporten. En annan viktig post i bytesbalansen utgörs av handeln med tjänstertjänster:, tjänstebalansen. I bytesbalansen ingår även inkomstinkomst:överföringar, så kallade transfereringar till och från utlandet. Dessa transfereringar kan till exempel vara räntebetalningar, bistånd och avgifter till internationella organisationer.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Corporate governance, eller bolagsstyrning, syftar till att säkerställa att börsnoterade företag drivs med sina ägares intresse som främsta ledstjärna. De förhållningsregler som bolagen följer är sammanfattade i en bolagsstyrningskod som bland annat omfattar hur styrelsemedlemmar nomineras, hur styrelsearbetet bedrivs och vilken ersättning som utgår till vd och övriga ledande befattningshavare.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

En affärsängel kan definieras som en privatperson som investerar kapital i, och tillför affärsmässig kunskap till, onoterade företag med tillväxtpotential. Affärsängeln är oftast en person med erfarenhet och kunskap om företagande som genom att tillföra kapital, kompetens, engagemang och sitt nätverk hjälper företag att utvecklas.

Det är vanligt att affärsänglar väljer att investera genom affärsängelnätverkaffärsängelnätverk:, ofta kallat Business Angel Network/BAN. Nätverkens syfte är att fungera som en förmedlare mellan projekt som söker kapitalkapital: och affärsänglarna.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

EU:s ramdirektiv för handel med tjänster är en del i Lissabonprocessen vars mål är att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. Tanken bakom direktivet är att förverkliga den inre europeiska marknaden för handel med tjänster. Den frihandel mellan unionens medlemmar som råder vid handel med varor ska också gälla tjänster. Målet är att det ska vara lika lätt att köpa tjänster mellan EU-länder som det är inom ett land.

Tjänstedirektivet, som antogs av ministerrådetministerrådet: och europaparlamenteteuropaparlamentet: i december 2006, fastställer en rättslig ram för företagsetablering och tjänstehandel mellan medlemsländerna. Tjänstedirektivet omfattar exempelvis administrativ förenkling, informationsförmedling, samarbete mellan länderna och rapporteringsskyldighet för EUEU::s medlemstater när ett medlemsland inför eller behåller tjänstehandelshinder.

I praktiken kom direktivet också att innefatta en hel del kompromisser. Många typer av tjänsteföretag omfattas inte i det nya direktivet, det finns en hel del undantag och direktivet är i stora delar öppet för tolkningar. Det gör att de länder inom EUEU: som även i fortsättningen vill stänga ute utländska tjänsteföretag kommer att kunna göra det. Detta grundar sig i att ett flertal EUEU:-länder helt enkelt inte ville ta bort de hinder som står i vägen för en friare europeisk tjänstehandeln av rädsla för att de egna tjänsteföretagen inte skulle klara konkurrensen.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Finansiell dominans inträffar när centralbanken hindras i penningpolitiken av hänsyn till finansiell stabilitet. Till exempel när centralbanken väljer att inte höja räntan i tider av finansiell oro för att inte skapa problem i banksektorn.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Finansmarknaden är ett samlingsnamn för de marknader där man köper och säljer värdepapper, till exempel aktier och fonder, men även råvaror och handelsvaror. Dessa handlas på en marknadsplats, exempelvis Börsen, av mäklare, banker, försäkringsbolag, investerare, etc. Finansmarknaden och dess aktörer utgör tillsammans det finansiella systemet.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Finanspolitik är regeringens medel att stabilisera den offentliga ekonomin på lång sikt. Detta görs genom justeringar av skatter och offentliga utgifter, vilket regleras i statsbudgeten. Genom att sänka skatter eller höja de offentliga utgifterna ökar hushållens disponibla inkomst. Detta leder i sin tur till ökad efterfrågan på konsumtion, ökade investeringar samt ökad sysselsättning. Det omvända sker då skatterna höjs eller de offentliga utgifterna sänks.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

En högkonjunktur är en period av hög tillväxt och högt resursutnyttjande. Den utgör en del av en hel konjunkturcykel, som består av både hög- och lågkonjunktur. Att resursutnyttjandet är högt betyder att BNP ligger på en nivå som inte är förenlig med en stabil inflation.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Inflation är detsamma som försämrat penningvärde genom att det allmänna prisläget ökar, man får helt enkelt färre varor för samma mängd pengar. Om inflationen till exempel har varit 5 procent ett visst år, betyder det att de varor och tjänster som vi konsumenter handlar i genomsnitt har ökat i pris med 5 procent under året. Pengarna har blivit mindre värda.

I Sverige är det RiksbankenRiksbanken: som har i uppdrag att hålla inflationen i schack. RiksbankenRiksbanken: har som mål att prisökningarna, det vill säga inflationen, ska vara 2 procent per år. Konsumentprisindex, KPIKPI:, eller KPIKPI: med fast räntaränta: (KPIFKPIF:) är de indexindex: som inflationen vanligtvis beräknas efter i Sverige. Inflationen är den procentuella förändringen av KPIKPI: (eller KPIFKPIF:). Inflationen beräknas och presenteras varje månad av Statistiska Centralbyrån, SCBSCB:.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

För att företag ska kunna sälja sina produkter på marknaden krävs att produkterna är minst lika bra och billiga som konkurrenternas. Upprätthållandet av konkurrenskraft kräver ständigt nya satsningar på bättre produkter och effektivare satsningar. Investeringar är nyckeln till ökad eller bibehållen konkurrenskraft. Det finns många typer av investeringar:

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Jobless Growth beskriver en situation när den samlade produktionen i ett land ökar, men sysselsättningsökningen uteblir. Det motsvarar alltså en situation där ekonomisk tillväxt inte leder till fler jobb. Till exempel uppvisade Sverige, tillsammans med Finland, inte något långsiktigt positivt samband mellan tillväxt och sysselsättning mellan åren 1980-2004.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Sverige är ett litet land som måste exportera varor och tjänster och då möta konkurrens från andra länder. På hemmamarknaden måste svenska varor och tjänster hävda sig i konkurrensen med importen, det vill säga de varor och tjänster som kommer in i Sverige. Hur ett land lyckas med detta brukar kallas konkurrenskraft.

Skulle Sverige tappa i konkurrenskraftkonkurrenskraft: innebär det att svenska företagföretag: kommer sälja mindre av sina produkter både utomlands och på hemmamarknaden, det vill säga att svenska företagföretag: förlorar marknadsandelar till utländska producenter. Konkurrenskraften beror på en mängd faktorer där kvaliteten och priset på produkterna är de mest betydande. Priset på svenska produkter beror i sin tur på hur företagens kostnader utvecklar sig. Här spelar givetvis löneökningar och skatter en central roll.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

En lågkonjunktur är en period av låg tillväxt, vanligen en bit under 2 procent, och lågt resursutnyttjande. Att resursutnyttjandet är lågt innebär att sysselsättningen kan öka utan att inflationsmålet hotas. Lågkonjunkturen är en del av en konjunkturcykel och varar vanligtvis något år. Lågkonjunkturer brukar även kännetecknas av högre arbetslöshet, lägre produktionstakt och uteblivna investeringar, bland annat.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Näringslivet omfattar de sektorer av ekonomin, där de producerade varorna och tjänsterna säljs och köps frivilligt på en marknad. Näringslivets produktion finansieras av privata medel, i motsats till den offentliga sektorns produktion som finansieras via olika skatter och avgifter. Industrin, jordbruket och handel hör till näringslivet liksom byggnadsindustri, banker, försäkringsinstitut med mera.

Till näringslivetnäringslivet: räknas också den statliga och kommunala affärsverksamheten, till exempel SJ, Posten, Telia, lokaltrafik och kommunala bostadsföretag. Detta medför att åtskilliga offentligt anställda personer räknas som verksamma i näringslivetnäringslivet:.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för Sveriges penningpolitik. Ett av Riksbankens viktigaste mål är en låg och stabil inflation. Det viktigaste styrmedlet de har för att nå målet är styrräntan. Styrräntan är den ränta som bankerna får låna eller placera pengar till hos Riksbanken, och påverkar därmed vilka räntor som bankerna erbjuder till sina kunder.

Om styrräntan höjs, höjs även bankernas räntor. En höjd räntaränta: får till följd att lån till konsumtion och investeringar blir dyrare medan avkastningen på sparandet ökar. Detta leder till lägre konsumtion, lägre investeringar samt lägre sysselsättningsysselsättning:. När styrräntan är låg sker det omvända, det vill säga det blir billigare att låna, konsumtionen ökar, investeringarna ökar och sysselsättningen ökar.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar från ECB för en vecka. När de gör det måste de lämna säkerheter för att garantera att pengarna betalas tillbaka.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Räntan på inlåningsfaciliteten är en av de tre räntesatser som ECB sätter var sjätte vecka inom ramen för sin penningpolitik. Den bestämmer räntan som bankerna erhåller på sin dagsinlåning hos centralbanken.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Ränta på utlåningsfaciliteten är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar från ECB över natten. När de gör det måste de lämna säkerheter (t.ex. i form av värdepapper) för att garantera att pengarna betalas tillbaka.

Senast uppdaterad: 2024-03-01

Nettoinkomst är den inkomst en person har kvar efter att alla skatter och avgifter är betalda. Den inkluderar alla inkomster efter skatt och alla transfereringar, såsom barnbidrag eller sjukpenning. Nettoinkomsten kan användas för konsumtion eller sparande.

Disponibel inkomstDisponibel inkomst: räknas ut på samma sätt som nettoinkomstnettoinkomst: men den anges på hushållsnivå. Om ett hushåll består av två personer så är hushållets disponibla inkomstinkomst: summan av de bägge personernas nettoinkomster.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Fasta priser rensar bort inflationen från värdena, vilket gör det enklare att jämföra över tid. När man mäter ekonomisk tillväxt ser man till exempel till hur mycket BNP i fasta priser växer mellan två perioder. Löpande priser är priserna som de är när transaktionen äger rum. Det betyder att om man skulle mäta BNP-tillväxten i löpande priser skulle en del av tillväxten vara rena prisökningar och därmed skulle man heller inte få en bra bild av hur produktionsvolymen utvecklas. Löpande priser benämns ibland också som nominella och fasta som reala.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

När man inte konsumerar hela sin inkomst kan man spara den till nästa period. Investeringar förutsätter sparande. Sparande sker inom hushållen, företagen och inom den offentliga sektorn. Om ingen av dessa sektorer sparar så att det motsvarar de investeringar som görs måste man låna från utlandet.

Ett överskott i Sveriges affärer med utlandet är ett sparande, ett underskott betyder att Sverige lånar. Hur högt sparandet är beror på en rad olika faktorer. Viktiga i detta sammanhang är bland annat framtidsutsikter, räntenivåer och sysselsättningsnivåer.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen visar alltså om företaget har gått med vinst eller förlust.

Om man är intresserad av att om se om ett företagföretag: har gått bra eller dåligt räcker det inte bara med att titta på hur stor vinsten är räknat i kronor och ören. Vinsten, eller resultatet, måste ställas i relation till företagets storlek, ett relationstal som mäter företagets lönsamhet. Kort beskrivet kan detta studeras på två sätt.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Ekonomifakta strävar efter att alltid vara så uppdaterad som möjligt och alltid ha den senaste statistiken tillgänglig på hemsidan. Anledningen till att en del statistik daterar ett eller några år tillbaka beror på att det dröjer innan en del statistik blir publicerad. Detta är mer vanligt med internationell statistik, där det tar tid att samla in och harmonisera statistiken så att statistiken kan jämföras mellan länder. Det är också ganska vanligt när det gäller den regionala statistiken.

Om du vill veta när uppdateringar kommer av statistik som du är intresserad så kontakta gärna oss.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Riksbanken är den instans som ansvarar för den svenska penningpolitiken. Ett av Riksbankens viktigaste mål är att hålla en stabil ökningstakt av den allmänna prisnivån, det vill säga inflationen. Konkret har man satt upp ett mål att inflationen, mätt som konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), ska uppgå till två procent per år.

Anledningen till att RiksbankenRiksbanken:, precis som de flesta andra centralbanker runt om i världen, fokuserar på att hålla inflationen på en låg och stabil nivå är att det skapar goda förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Det finns nämligen betydande problem som är förknippade med en hög och varierande inflationinflation:. Till exempel ökar osäkerheten om hur priserna kommer att utvecklas framöver. Detta gör att räntorna tenderar att stiga och höga räntor innebär dyrare lån. Därmed brukar också investeringarna sjunka vilket är negativt för ekonomin.

Osäkerheten kring prisutvecklingen hämmar också företags vilja att satsa offensivt eftersom det blir svårt att förutse hur mycket betalt man kommer få för sina produkter. Att RiksbankenRiksbanken: valt att sätta inflationsmålet till just två procent beror på att man vill undvika negativ inflationinflation:, så kallad deflationdeflation:, vilket precis som hög inflationinflation: är skadligt för ekonomin. Dessutom är två procent ett vanligt mål bland andra centralbanker internationellt vilket ökar trovärdigheten.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Ekonomin går upp och ner i konjunkturcykler. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, varar oftast ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

En konjunkturuppgång sätts ofta igång av en injektion från utlandet. Ofta handlar det om att vår exportexport: till andra länder ökar när omvärlden upplever en högkonjunkturhögkonjunktur:. Den ökade efterfråganefterfrågan: innebär att företagen kan sälja mer och därmed öka sin produktion. När man kan sälja mer får man mer pengarpengar: till att göra investeringar. På så sätt kan produktiviteten i företagen öka. Så småningom kan företagen även börja anställa nya personer, arbetslösheten sjunker och statsfinanserna kan förbättras när fler betalar skatt och färre behöver hjälp från offentlig sektoroffentlig sektor:. I detta läge säger vi att vi har en högkonjunkturhögkonjunktur:.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Ekonomin går upp och ner i konjunkturcykler. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, tar ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

En konjunkturnedgång kan sättas igång av exempelvis minskad efterfråganefterfrågan: på våra exportvaror från utlandet. Det kan också vara minskad efterfråganefterfrågan: på den svenska hemmamarknaden på grund av exempelvis ökade priser, eller inflationinflation:, höga räntor och ökade produktionskostnader som följd av en överhettningöverhettning: i ekonomin. Då kan företagen inte sälja lika mycket som förut och måste kanske säga upp personal och rationalisera i sin produktion. När produktionen minskar, arbetslösheten ökar och ekonomin rent allmänt går sämre säger vi att vi har en lågkonjunkturlågkonjunktur:.

Senast uppdaterad: 2023-06-19

Utrikeshandeln, export och import, är väldigt viktig för Sverige och svensk ekonomi. Exporten pratar vi kanske oftare om, men även importen är mycket viktig. En anledning är att vi helt enkelt inte kan producera allt som vi behöver inom landet. Vi måste importera många varor för att kunna upprätthålla det samhälle som vi vill ha. Exporten blir ju därför också viktig, eftersom den betalar för importen. Dessutom så importerar vi insatsvaror som vi sedan använder i egen produktion, och ofta i produktion av varor som sedan ska exporteras. Det möjliggör alltså produktion av många av våra exportvaror, och gör dessutom att den produktionen kan bli billigare.

Senast uppdaterad: 2023-06-19