Flyktinginvandring

Senast uppdaterad: 2024-02-07

Flyktinginvandringen till Sverige har över tid uppvisat stora variationer. Under år 2022 ökade antalet flyktingar till följd av kriget i Ukraina. Under 1990-talet ökade flyktingströmmen kraftigt i samband med kriget på Balkan och för några år sedan var det konflikter i till exempel Somalia och Syrien som ökade antalet asylsökande.

Människor som invandrar till Sverige söker sig hit av olika anledningar. Under år 2022 beviljades drygt 100 000 uppehållstillstånd. Den totala siffran inkluderar uppehållstillstånd för anhöriga, studerande osv. Tio procent av dem avsåg flyktingar från Ukraina som invandrat via massflyktsdirektivet. Resten utgjordes av övriga flyktingar och deras anhöriga, invandring från EESEES:-länderna, arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring:, gäststudenter, övriga anhöriga etc.

Flyktinginvandrare är personer som fått sin asylansökan beviljad enligt FN:s flyktingkonvention. Har en person välgrundade skäl att vara rädd för att bli förföljd i hemlandet på grund av etnisk tillhörighet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller för att personen tillhör en viss samhällsgrupp, kan personen få flyktingstatus och därmed beviljas asyl.

Asyl kan även beviljas på grund av flyktingliknande skäl. Enligt EUEU::s regler om alternativt skyddsbehövande ska en person beviljas asyl om den löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. I Sverige beviljas asyl även till övriga skyddsbehövande. I denna grupp ingår personer som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Även personer med synnerligen ömmande omständigheter kan få beviljad asyl i Sverige.

Antalet som sökte asyl i Sverige ökade kraftigt under år 2022, framförallt på grund av kriget i Ukraina. EUEU: beslutade att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina (massflyktingar) ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EUEU:. Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. Migrationsverket redovisar asylansökningar via massflyktsdirektivet separat.

Tidigare har antalet asylansökningar toppat framförallt 2014 och 2015. Detta berodde främst på kriget i Syrien, men även andra konflikter som de i Somalia och Irak har bidragit. En annan stor flyktinggrupp har varit eritreaner som flytt undan förtrycket i hemlandet. 2015 uppgick antalet asylsökande till nästan 163 000, vilket var nästan dubbelt så många som det tidigare toppåret 1992 då kriget i forna Jugoslavien rasade. Trycket på mottagningssystemet blev till sist så hårt att Sverige under 2015 lade om sin flyktingpolitik i väsentligt mer restriktiv riktning.

Händelseutvecklingen 2015 satte integrationsfrågan högt upp på agendan och idag är ämnet fortfarande omdiskuterat i den svenska debatten – inte minst ifrågasätts hur väl anpassad vår arbetsmarknad är för de nyanlända . Utomeuropeiskt födda med lägre utbildningsnivåer har ofta svårt att ta sig över trösklarna in till arbetsmarknadenarbetsmarknaden: och har även högre risk att hamna i utanförskap .

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.