Ekonomifakta

Sjukskrivna

631 136Antal sjukskrivna

2023

Senast uppdaterad: 2024-10-04

I Sverige har sjukskrivningstalet varierat kraftigt under 2000-talet. Från en nivå på drygt 860 000 sjukskrivningar 2002 till ungefär 470 000 år 2010. Totalt var cirka 631 136 personer sjukskrivna under 2022. Under senare år har psykisk ohälsa kommit att svara för en allt större del av sjukskrivningarna.

Loading

Sjukförsäkringssystemet utgör en integrerad del av de svenska socialförsäkringarna. En hög sjukfrånvaro innebär, förutom personligt lidande, också höga sjuklöne-och sjukförsäkringskostnader samt produktionsförluster. Sjukfrånvaron är dock inte ett entydigt mått på det allmänna hälsotillståndet i samhället. Samtidigt som den upplevda folkhälsan legat på en stabil och hög nivå under de senaste två decennierna har antalet sjukskrivna varierat markant mellan åren.
Det senaste åren har exempelvis präglats kraftigt av coronakrisen och sjukfallen ökade från 44 000 år 2019 till nästan 105 000 år 2020. Försäkringskassan bedömde att 2020 års förhöjda nivåer av antalet sjukskrivna endast var en temporär inbromsning av den nedåtgående trendtrend: som funnits senaste åren, vilket kan stämma då antal sjukfall sjönk under 2021 trots pandemin och har fortsatt sjunka under 2022 efter pandemin. Sjukfall är ett mått som visar på hur många människor som var sjukskrivna vid en given tidpunkt.

Andra anledningar till att sjukskrivningarna varierar så kraftigt beror dels på yttre faktorer så som konjunkturläget och demografiska förändringar . En ökande andel äldre personer i arbetskraften kan till exempel leda till fler sjukskrivningar. Dels påverkar även regelverkens utformning, efterlevnaden av dem och själva sjukskrivningsprocessen antalet sjukskrivningar. Därutöver kan också samhällsnormer och allmänhetens syn på sjukfrånvaro ha betydelse.

Under 2010 nådde sjukskrivningarna en historiskt låg nivå. Bakom utvecklingen låg bland annat att många sjukskrivna förtidspensionerades i början av 00-talet, samt en större reform som genomfördes 2008. Målet med reformen var att genom en mer aktiv sjukskrivningsprocess bland annat förkorta sjukfrånvaron och undvika att individer fastnar i mycket långa sjukskrivningar. Genom den så kallade rehabiliteringskedjan infördes bedömning av den sjukskrivnes arbetsförmåga vid vissa fastställda tidpunkter: 90, 180 och 365 dagar. Rehabiliteringskedjan innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga bedöms mot fler arbetsuppgifter och arbeten över tid.

I samband med reformen 2008 sattes även ett tak för antalet sjukskrivningsdagar och man kunde som längst vara sjukskriven i 914 dagar, det vill säga två och ett halvt år, med vissa undantag för allvarligt sjuka. Därefter övergick ärendet till Arbetsförmedlingen och den sjukskrivne fick delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion (ALI). I februari 2016 avskaffades denna bortre tidsgräns och ALI fasades ut.

Loading

Det är inte enbart antalet sjukskrivningarna som varierat över tid. Vad som bidrar till sjukfrånvaron har också förändrats. I början av senaste decenniet var skador kopplade till kroppen, muskler och skelett, så kallade muskuloskeletala sjukdomar, den delgrupp som stod för störst andel av den totala sjukfrånvaron. Under de senaste åren har dessa dock fallit tillbaka och psykiska diagnoser har istället ökat, från en nivå om 20 procent 2010 till nära 30 procent 2023. Studerar man diagnoserna närmare kan man konstatera att kvinnor i högre grad sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa medan män oftare sjukskrivs på grund av fysisk ohälsa.

Man ska notera att sjukfrånvaro är ett bredare begrepp än sjukskrivning. De två första veckorna av en anställds sjukfrånvaro betalar arbetsgivaren sjuklön, för sjuklön den andra sjuklöneveckan krävs ett läkarintyg. Efter sjuklöneperioden betalas sjukpenning av Försäkringskassan. Det är först efter första utbetalningen av sjukpenning som personen ses som sjukskriven i statstiken.

Förändringarna i korthet

Senast uppdaterad: 2024-10-04

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Arbetsmarknad