Elsimulatorn
Energimyndigheten räknar i sina långtidsprognoser med en kraftig ökning av efterfrågan på elektrisk energi i Sverige fram till år 2050. För att möta behovet kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av såväl produktionskapacitet som elnät. Ekonomifaktas elsimulator syftar till att illustrera omfattningen av denna utmaning.
Välj ett fördefinierat scenario eller laborera själv med reglagen. I dagsläget produceras mer el i Sverige än vad som konsumeras, vilket betyder att landet är en nettoexportör, men om inte produktionskapaciteten och elnätet skulle byggas ut så skulle det inom bara några år råda ett stort underskott.
Observera att det av geografiska skäl är osannolikt med någon betydande utbyggnad av vattenkraft eller kraftvärme, och det finns inte heller någon utbredd politisk vilja till avveckling av något av dessa energislag. De har därför inga reglage i elsimulatorn utan är inräknade utifrån en förutbestämd nivå med antagande om en viss effektivisering över tid.
För närvarande simuleras en utveckling baserad på egna inställningar.
Utgångsläget för simulatorn är antagandet att all utbyggnad av ny kapacitet skulle avstanna men befintliga anläggningar skulle underhållas. Det blir fortfarande en svag ökning av produktionen tack vare förväntade effektiviseringar i samband med underhåll.
Scenariot fossilfritt försöker möta elbehovet i första hand genom kärnkraft men även med viss utbyggnad av förnybara energikällor. Eftersom det förväntas vara svårt att bygga stora mängder kärnkraft på kort tid uppstår ett underskott under ett antal år som måste mötas med import eller genom att förväntade industrisatsningar senareläggs.
Scenariot förnybart försöker möta elbehovet i första hand genom förnybara energikällor parallellt med en viss minskning av kärnkraften. Detta scenario kräver omfattande investeringar i energilagring och har ändå svårt att säkerställa effektbalansen året runt, vilket riskerar att leda till kraftiga variationer i elpriserna och oplanerade stopp av industrianläggningar.
Scenariot blandad utbyggnad kombinerar utbyggd kärnkraft med betydande utbyggnad av vind- och solkraft. Investeringar i energilagring säkerställer att det året runt med god förutsägbarhet finns tillgång till den elektricitet som efterfrågas.
400 TWh
140 TWh
2024
2050
Diagrammet visar den förväntade efterfrågan på elenergi i Energimyndighetens scenarier lägre respektive högre elektrifiering. Den streckade linjen visar den inställda simulerade utvecklingen. I mån av överföringskapacitet kan ett eventuellt underskott täckas med import och ett eventuellt överskott vara tillgängligt för export.
Varning:
Effektbalansen uppfylls inte under 23 prognosår (2028–2050). Risk för elbrist och stora importbehov.
Högre elektrifiering: 349 TWh
Lägre elektrifiering: 264 TWh
Simulerad utveckling: 165 TWh
2050
7,0 GW
2050
7,0 GW
2050
0,0 GW
2050
0,0 GW
2050
16,0 GW
2050
16,0 GW
2050
2,0 GW
2050
2,0 GW
2050
1,4 TWh
2050
1,4 TWh
2050
0%
2050
0%
Ledtider i form av handläggning, beslut och eventuella överklagandetider som ungefär motsvarar dagens läge.
Analys av scenariot ingen utbyggnad
Enligt simuleringen kommer en nettoimport om upp till 184 TWh per år att behövas för att möta behoven vid hög elektrifiering. Det kan förväntas leda till höga elpriser och att många industrisatsningar inte blir av eller senareläggs.
Förväntad effektbalans underskrids under 24 prognosår (2027–2050) med upp till 11,0 GW. Detta riskerar att leda till stora prisvariationer, tveksamhet inför industriinvesteringar och oplanerade verksamhetsstopp.
Energimix
Det här diagrammet visar hur den producerade elenergin (den streckade linjens höjd vid valt år i det stora diagrammet) fördelar sig mellan kraftslag med den inställda simuleringen. Dra i årtalsväljaren nedan för att byta år.
2024
2050
Effektbalans
2050
31 GW
Tillgänglig effekt
49 GW
Installerad effekt
Det här diagrammet visar på samma gång storleken på den totala produktionskapaciteten och hur väl kapaciteten förmår möta behovet vid de tillfällen då produktionen är som lägst och efterfrågan som högst – i praktiken kalla vinterdagar med lite vind.
Stapelns bredd anger den totala kapaciteten. Stapelns höjd anger kapaciteten vid lägst tillgång på el. Den streckade linjen anger den förväntade efterfrågan. Om stapeln inte når upp dit finns risk för underskott med kraftigt varierande elpriser som följd. Ifall höga elpriser inte räcker för att minska konsumtionen blir konsekvensen oplanerade strömavbrott.
2024
2050