Fel fokus kring vinster i välfärden

Publicerad: 2015-03-12

Förra veckan tillsatte regeringen en utredning för att begränsa vinstuttag inom välfärdssektorn. Återigen betonas SVB-bolag som en rimlig alternativ bolagsform. Statistiken visar dock att få väljer denna bolagsform, inte minst inom välfärdssektorn, och det är inte svårt att förstå varför.

AktiebolagAktiebolag: med särskild vinstutdelningsbegränsning, SVB, är i dagsläget en långt ifrån populär bolagsform. Endast 63 aktiva SVB-bolag finns registrerade i SCBSCB::s Företagsregister. Av dessa är 14 verksamma inom välfärdssektorn. Totalt sett har dessa bolag någonstans mellan 370 – 850 anställda, vilket kan sättas i relation till runt 245 000 som är sysselsatta inom den privata välfärdssektorn.

Bolagsformen infördes år 2006 och har särskilda bestämmelser i Aktiebolagslagen som framförallt gäller värdeöverföringar från bolaget. Utöver att bolagen endast får säljas till andra SVB-bolag och inte heller ombildas till vanliga aktiebolagaktiebolag: begränsas utdelningen på satsat kapitalkapital: till statslåneräntanstatslåneräntan: plus en procentenhet. StatslåneräntanStatslåneräntan: var vid utgången av förra året 0,83 procent vilket gör att utdelningen nästa år maximalt kan uppgå till 1,83 procent på investerat kapitalkapital:.

Täcker avkastningen risken?

Detta är förmodligen den främsta anledningen till att bolagsformen inte är särskilt välanvänd. Eftersom statslåneräntanstatslåneräntan: betraktas som en riskfri räntaränta: måste tillägget om en procent täcka all den risk som förknippas med investeringen. Frågan blir då om en procent är tillräckligt.

Ett sätt att jämföra risken mellan branscher är att studera risken för konkurskonkurs: i nystartade bolag. Siffror från Tillväxtanalys visar att överlevnadsgraden för företagföretag: inom välfärdssektorn inte sticker ut i något avseende. Av de välfärdsföretag som startades 2008 var 68 procent fortfarande verksamma 2011, en siffra som ligger i linje med övriga branscher.

Ett av tre bolag var inte längre verksamt efter tre år. Det är därför inte troligt att tillägget om en procentenhet täcker risken som en investeringinvestering: inom välfärdssektorn medför. Häri ligger förklaringen till att bolagsformen inte blivit någon succé. Den potentiella avkastningen är helt enkelt för låg för att matcha risken i investeringen.

Hur hög bör då premien vara?

Att på förhand försöka gissa sig till vilken riskkompensation som är rimlig är otroligt svårt. Denna förändras dessutom hela tiden när världen förändas. Ett beprövat och lyckat sätt är att, precis som i andra branscher, låta marknaden avgöra vilken riskpremie som är rimlig och därigenom hur höga vinsterna ska vara för att täcka risken.

Bolagsformen SVB framstår inte som ett alternativ för de privata aktörer som idag är verksamma inom välfärdssektorn. Ytterst få är beredda att acceptera de risker som följer av att driva eller investera i välfärdsföretag och samtidigt avstå från alla potentiella belöningar. Antagligen kommer den pågående utredningen att landa i en liknande slutsats.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.