Ekonomifakta

Makroekonomi

I den här sektionen presenteras fakta och statistik om ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt

Bruttonationalprodukten, BNPBNP:, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i landet under en viss period. Ekonomisk tillväxttillväxt: innebär ökade inkomster, och därmed höjd levnadsstandard. Utvecklingen av BNPBNP: per invånare (BNPBNP: per capitaper capita:) används ofta för att jämföra välståndvälstånd:.

Läs mer om BNP och tillväxt

Hållbar tillväxt

Sedan år 1990 har Sveriges BNPBNP: per capitaper capita: ökat med 57 procent medan utsläpp per capitaper capita: fallit med 45,3 procent. Flera av världens stora ekonomier har börjat bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxttillväxt: och koldioxidutsläpp, en process känd som ’decoupling’.

Läs mer om hållbar tillväxt

Välståndsligan

Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard.

År 2023 låg Sverige på plats nummer 13 i rankingen. Under de senaste tio åren har Sverige varit uppe på som högst en åttondeplats.

Diagrammet visar ett antal länder i välståndsligan samt genomsnittet för OECDOECD:-länderna.

Läs mer om välståndsligan

82 697 USD

73 534 USD

66 645 USD

61 646 USD

58 589 USD

USA

Danmark

Sverige

Finland

OECDOECD:-länder

Inflation

InflationInflation: innebär att priserna stiger så att man kan köpa färre varorvaror: och tjänstertjänster: för samma mängd pengarpengar:. Motsatsen till inflationinflation: kallas för deflationdeflation: och innebär att priserna istället sjunker. Blir en sådan situation ihållande kan det få stora negativa konsekvenser på ekonomin.

Läs mer om inflation

Styrräntan

Riksbankens styrräntastyrränta: (som tidigare hette reporäntanreporäntan:) används för att öka eller minska efterfråganefterfrågan: i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker RiksbankenRiksbanken: motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.

Styrräntans utveckling

RiksbankenRiksbanken: beslutade i november att sänka styrräntan till 2,75 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer RiksbankenRiksbanken: att räntan kan sänkas även i december.

Läs mer om styrräntan

Investeringar

Alla ekonomier är beroende av att det görs investeringar som ökar möjligheterna till att producera och som stärker konkurrenskraften. I Sverige har investeringskvoten haft en stigande trendtrend: sedan bottennoteringen under 90-talskrisen.

Läs mer om investeringar

Sveriges handelspartners

Svensk exportindustri är beroende av utvecklingen i Europa. Totalt uppgick den svenska varuexporten till 2 103 miljarder kronor år 2023, varav nästan tre fjärdedelar gick till Europa. Sett till enskilda länder är Tyskland, Norge och USA våra två största varuexportmarknader.

Läs mer om Sveriges handelspartners
Loading

Hushållens skulder

Sedan mitten på 90-talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år 2021 och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.

Läs mer om hushållens skulder

SE OCKSÅ

Läs mer om makroekonomi på dessa faktasidor