Makroekonomi
I den här sektionen presenteras fakta och statistik om makroekonomi
Inflation
InflationInflation: innebär att priserna stiger så att man kan köpa färre varorvaror: och tjänstertjänster: för samma mängd pengarpengar:. Motsatsen till inflationinflation: kallas för deflationdeflation: och innebär att priserna istället sjunker. Blir en sådan situation ihållande kan det få stora negativa konsekvenser på ekonomin.
Inflationen enligt KPIFKPIF: uppgick till 2,3 procent i maj. KPIFKPIF: exklusive energienergi: ökade från 2,9 procent i april till 3,0 procent i maj.
Läs mer om inflationStyrräntan
Riksbankens styrräntastyrränta: (som tidigare hette reporäntanreporäntan:) används för att öka eller minska efterfråganefterfrågan: i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker RiksbankenRiksbanken: motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.
Styrräntans utveckling
RiksbankenRiksbanken: beslutade i juni att lämna styrräntan oförändrad på 3,75 procent. Om inflationen fortsätter falla och stabilisera sig runt målet kan styrräntan sannolikt fortsätta att sänkas under andra halvan av året.
Läs mer om styrräntan
BNP
Bruttonationalprodukten, BNPBNP:, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i landet under en viss period, antingen ett kvartal eller ett år. Genom att dividera BNPBNP: med antalet invånare, BNPBNP: per capitaper capita: , får man en ungefärlig bild av hur rikt landet är.
Läs mer om BNPVälståndsligan
Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard.
År 2023 låg Sverige på plats nummer tolv i rankingen. Under de senaste tio åren har Sverige varit uppe på som högst en åttondeplats.
Diagrammet visar ett antal länder i välståndsligan samt genomsnittet för OECDOECD:-länderna.
Läs mer om välståndsligan
81 585 USD
76 000 USD
69 571 USD
64 458 USD
58 851 USD
USA
Danmark
Sverige
Finland
OECDOECD:-länder
Investeringar
Alla ekonomier är beroende av att det görs investeringar som ökar möjligheterna till att producera och som stärker konkurrenskraften. I Sverige har investeringskvoten haft en stigande trendtrend: sedan bottennoteringen under 90-talskrisen.
Läs mer om investeringar
Sveriges handelspartners
Svensk exportindustri är beroende av utvecklingen i Europa. Totalt uppgick den svenska varuexporten till 2 103 miljarder kronor år 2023, varav nästan tre fjärdedelar gick till Europa. Sett till enskilda länder är Tyskland, Norge och USA våra två största varuexportmarknader.
Läs mer om Sveriges handelspartners
Hushållens skulder
Sedan mitten på 90-talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år 2021 och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.
Läs mer om hushållens skulder
SE OCKSÅ
Läs mer om makroekonomi på dessa faktasidor
- Makroekonomi2024-06-19
Hög- eller lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2024 som sen fortgår även de kommande två åren. Den höga inflationen i kombination med räntehöjningarna väntas dra ner tillväxten i Sverige.
- Makroekonomi2023-08-04
Exportandelar - internationellt
Alla länder är beroende av handel med omvärlden. Sveriges exportandel växte påtagligt under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Efter finanskrisen märks en avmattning, men vår exportandel ligger alltjämt på en klart högre nivå än OECD-genomsnittet.
- Makroekonomi2023-05-03
Bostäder i Sverige
I Sverige bor de flesta i ett hus som de äger själva. Näst vanligaste boendeformen är hyreslägenhet följt av bostadsrättslägenhet. Tillsammans utgör dessa tre boendeformer cirka 90 procent av bostadsbeståndet i Sverige. Över tid har bostadsrättslägenheter blivit allt vanligare i hela landet.