Tillväxtsimulatorn
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att Sverige även fortsättningsvis ska vara ett rikt land. Produktiviteten och tillväxten i Sverige har det senaste decenniet varit lägre jämfört med tidigare. Samtidigt har flera aktörer pekat på att Sverige behöver genomföra flertalet större investeringar under en längre tid framöver. Tillväxtsimulatorn syftar till att skapa en förståelse för vilka faktorer som bidrar till tillväxt men även vilken betydelse den har för dig.
Det är viktigt att tillägga att Tillväxtsimulatorn är en förenklad version av hur en ekonomi fungerar. I praktiken finns det många inbördes samband mellan de justerbara faktorerna i simulatorn på både kort och lång sikt. Exempelvis är det rimligt att vänta sig att alla förändringar av arbetskraft, sysselsättning och arbetstid har strukturell inverkan på ekonomin på sätt som påverkar genomsnittet för BNP per arbetad timme åt ena eller andra hållet. Simulatorn har ingen inbyggd justering eller kompensation för sådana samband, utan man får själv göra de följdjusteringar som man tänker sig är rimliga.
För närvarande simuleras en utveckling baserad på egna inställningar.
Konjunkturinstitutets prognos visar att Sverige kommer få en lägre tillväxt de kommande decennierna. Jämfört med data från 1980 och framåt så spås Sverige få en årlig tillväxttakt som är cirka 0,32 procentenheter lägre. Medan exempelvis andelen sysselsatta förväntas stiga så förväntas också produktiviteten per arbetad timme falla med i princip lika mycket som den totala tillväxttakten. Olika variabler är olika viktiga för tillväxten och där är produktiviteten central.
Om Sverige skulle bibehålla samma årliga tillväxttakt som den historiska skulle vår BNP vara 927 miljarder kronor högre år 2050 än den prognostiserade. Det motsvarar nästan hela statsbudgetens storlek år 2023.
Genom att minska antalet arbetade timmar så minskar även BNP per capita. En minskning av arbetstiden med 12,5 procent beräknas på kort sikt minska den totala produktionen med mellan 6-8 procent. Det motsvarar ungefär 500 miljarder kronor, år 2023 uppgick regionernas kostnader för hälso- och sjukvård till 400 miljarder kronor.
Genom att minska arbetslösheten och öka sysselsättningsgraden så ökar även BNP/capita. Även en högre sysselsättningsgrad inte är den viktigaste tillväxtfaktorn så har det väldigt många positiva effekter som förbättrad folkhälsa, ett minskat utanförskap och ökad jämställdhet.
Referensutveckling:
Prognos:
Inställningar motsvarande prognos: NaN kr
Diagrammet visar den simulerade utvecklingen av Sveriges BNP samt referenslinjer med Konjunkturinstitutets prognos respektive fortsatt utveckling med den historiska takten 1,61 procent.
Analys av scenariot prognos
1980
NaN%
1980
53,6%
1980
NaN%
1980
92,9%
1980
NaN h
1980
1 590 h
1980
NaN kr/h
1980
1 150 kr/h
Investeringsbehov
Många bedömare pekar på att Sverige kommer behöva öka sin nivå av investeringar. Men hur stora är behoven egentligen och hur kan de påverka dig?
Skattekvot år 1980
Det här diagrammet visar hur skatterna i förhållande till BNP påverkas av simulerad BNP-utveckling. De nominella skatteintäkterna antas öka i samma takt, justerat för inflation och befolkning, som de gjort mellan 1980 och 2023 (1,371%).
1980
1980
Prognoser internationellt
I det här diagrammet kan du jämföra ditt scenario mot hur tillväxten spås bli i ett antal andra länder. För att Sverige ska fortsätta vara ett land som är; attraktivt att investera i, utbilda sig i, och att arbeta i, så är det viktigt att Sveriges tillväxt inte är lägre än andra närliggande och konkurrerande länder.
1980
1980
Utforska prognoser för olika länder
Nedan finns möjlighet att utforska OECD:s prognoser för några olika samhällsekonomiska mått som har inverkan på tillväxt.
Ändra inställningar
| Huvudmått | Jämförelse | Markör | |
|---|---|---|---|