Hitta direkt
Aktuella frågor
De nya skattereglerna som införs 2026, Sveriges svaga BNPBNP:-tillväxttillväxt: och den höga arbetslösheten under 2025 samt användningen av ekonomiska styrmedel för att påverka konsumenternas beteenden är tre aktuella frågor. Vill du veta mer? Läs våra senaste artiklar om de nya skattereglerna, om orsakerna bakom den svaga ekonomiska utvecklingen under första halvåret 2025 och om prisförändringar verkligen kan påverka hur konsumenter agerar.
- Skatt2025-09-24
Hur blir din skatt 2026?
Nästa år förändras beskattningen genom flera nya skatteregler. Som mest kan jobbskatteavdraget för en arbetande person uppgå till drygt 400 kronor per månad jämfört med år 2025.
- Makroekonomi2025-09-15
Sveriges ekonomi första halvan 2025
Det första halvåret 2025 präglades av en svag BNP-tillväxt och en fortsatt hög arbetslöshet. Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur som pågått sedan 2022. Varför dröjer återhämtningen och hur ser utsikterna ut för andra halvåret 2025?
- Skatt2025-08-14
En skatt på läsk?
Världshälsoorganisationen (WHO) föreslår en 50-procentig skatt på läsk, alkohol och tobak. En åtgärd som enligt beräkningar kan rädda 50 miljoner liv till år 2035. I Sverige bidrar en kost med mer socker till en växande sjukdomsbörda, och utvecklingen går åt fel håll.

Styrräntan
I september beslutade RiksbankenRiksbanken: att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Syftet med beslutet är att ytterligare stödja konjunkturen och på sikt stabilisera inflationen kring inflationsmålet. Om utvecklingen för inflationinflation: och konjunkturkonjunktur: blir som väntat bedöms styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.
LÄS MERKonjunkturen
Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunkturlågkonjunktur:. Den ekonomiska återhämtningen som inleddes under andra halvan av 2024 bromsade in i början av 2025, till stor del på grund av en ökad osäkerhet i omvärlden. Konjunkturen påverkas av faktorer som investeringar, konsumtion samt inhemska och globala händelser, och mäts ofta genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNPBNP:). En lågkonjunkturlågkonjunktur: innebär en avtagande BNPBNP:-tillväxttillväxt: och stigande arbetslöshetarbetslöshet:, medan en högkonjunkturhögkonjunktur: kännetecknas av en stark tillväxttillväxt: och låg arbetslöshetarbetslöshet:.
- Makroekonomi2025-09-24
Barometerindikatorn
Konjunkturinstitutets Barometerindikator steg i september, men stämningsläget i ekonomin är fortfarande svagare än normalt. Uppgången drevs främst av hushåll, handel och tillverkningsindustrin, medan byggverksamheten och tjänstesektorn bidrog marginellt till att dämpa utvecklingen.
- Makroekonomi2025-08-29
BNP
Under det andra kvartalet 2025 ökade Sveriges Bruttonationalprodukt (BNP) med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med samma period 2024, och efter kalenderkorrigering, ökade BNP med 1,4 procent. För helåret 2024 ökade BNP med en procent i jämförelse med helåret 2023.
- Makroekonomi2025-09-25
Hög- eller lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även de två nästkommande åren.
- Räkna ut din skatt
- Din marginalskatt
- Räkna på inflationen
- Jämför skatten mellan länder

Arbetsmarknad
Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshetarbetslöshet: i Europa. Samtidigt har vi en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Att det är så kan verka konstigt, men det är rimligt och förklaras av att Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagandearbetskraftsdeltagande:. I förhållande till andra länder är det många personer som antingen har en sysselsättningsysselsättning: eller aktivt söker jobb.
- Arbetsmarknad2025-09-17
Arbetskraften
Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagande. Enligt säsongsrensade och utjämnade siffror uppgick arbetskraften i augusti till 5 766 000 personer. Av dessa var 91 procent sysselsatta och nio procent arbetslösa.
- Arbetsmarknad2025-09-17
Arbetslöshet
I augusti var 485 900 personer arbetslösa, mätt enligt AKU. Det motsvarar 8,4 procent av arbetskraften. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 8,7 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående månad.
- Arbetsmarknad2025-09-17
Sysselsättningsgrad
I augusti var 69,7 procent av befolkningen mellan 15-74 år sysselsatta. I säsongsrensade och utjämnade siffror låg andelen på 69 procent, vilket är i linje med föregående månad.

Sakområden
På hemsidan finns över 850 artiklar och faktasidor, fördelade på tio sakområden: makroekonomimakroekonomi:, skatt, arbetsmarknad, finansiell ekonomi, företagande, offentlig ekonomi, utbildningutbildning: och forskning, klimatklimat: och miljömiljö:, nationalekonomisk teori samt regional statistik. Det finns även ett fokusområde med fördjupningar kring energifrågor.
Makroekonomi
Här presenteras fakta om inflation och styrräntor, BNP och tillväxt, konjunkturindikatorer, investeringar, utrikeshandel, hushållens ekonomi och bostäder.
Skatt
Här presenteras fakta om skatt på arbete, kapital och mer
Arbetsmarknad
Här presenteras fakta om arbetslöshet, sysselsättning och löner.
Finansiell ekonomi
Här presenteras fakta om banksektorn, valutor och finansiella tillgångar
Företagande
Här presenteras fakta om näringslivet, entreprenörskap och företagande i offentlig sektor
Offentlig ekonomi
Här presenteras fakta om EU, statsbudgeten, den offentliga sektorn och kommunsektorns ekonomi.
Utbildning och forskning
Här presenteras fakta om utbildningsnivå, utgifter för utbildning och forskning och studieresultat
Klimat och miljö
Här presenteras fakta om klimatförändringar, växthusgaser och hållbar utveckling
Nationalekonomisk teori
Här presenteras nationalekonomiska teorier och begrepp
Fokus Energi
Fördjupning om energisystemet, kraftslagen och framtidens energibehov.
Regional statistik
Ekonomifakta har sammanställt 18 nyckeltal för att jämföra Sveriges kommuner och 14 nyckeltal för att jämföra regionerna. På ett enkelt sätt får du en snabb överblick över hur din kommun står sig i förhållande till andra kommuner och till rikssnittet.
Inflation
RiksbankenRiksbanken: har som mål att inflationen ska uppgå till två procent per år, mätt med KPIFKPIF: (konsumentprisindex med fast räntaränta:). Under 2025 har inflationen legat inom spannet två till tre procent. Med inflationinflation: avses en allmän ökning av prisnivån i ekonomin, det vill säga att varorvaror: och tjänstertjänster: blir dyrare.
- Makroekonomi2025-09-12
Inflation
Inflationen enligt KPIF uppgick till 3,2 procent i augusti. Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var 2,9 procent i augusti, något lägre jämfört med juli.
- Makroekonomi2025-09-11
Inflationsmål - internationellt
Syftet med inflationsmålet är att säkerställa prisstabilitet och skapa en förutsägbar ekonomisk miljö som gynnar tillväxt. Efter en kraftig ökning de senaste åren har inflationen nu sjunkit och ligger nära inflationsmålet på två procent.
- Makroekonomi2025-09-24
Prognoser om inflationen i Sverige
Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen kommer att ligga nära inflationsmålet på två procent under 2025 och 2026.