Arbetslöshet

Senast uppdaterad: 2026-02-16

I januari var 489 700 personer arbetslösa, mätt enligt AKU. Det motsvarar 8,6 procent av arbetskraften. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 8 procent, vilket är i linje med föregående månad. Enligt Arbetsförmedlingens mått var arbetslösheten 6,8 procent i januari.

Arbetslösheten i Sverige påverkas både av hur ekonomin utvecklas och av hur väl Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden fungerar. När man studerar Arbetslöshet:arbetslöshet brukar man skilja mellan tre typer av arbetslöshet:

• Friktionsarbetslöshet:Friktionsarbetslöshet uppstår på grund av friktioner på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Det tar tid för den som är Arbetslös:arbetslös att hitta ett nytt jobb, samtidigt som Arbetsgivare:arbetsgivare behöver tid för att gå igenom ansökningar och genomföra intervjuer. Denna typ av Arbetslöshet:arbetslöshet ses ofta som mindre problematisk eftersom den vanligtvis är kortvarig.

• Strukturell arbetslöshet:Strukturell arbetslöshet beror på at Utbud:utbud och Efterfrågan:efterfrågan på Arbetskraft:arbetskraft inte matchar varandra. Det handlar om att arbetslösas Kompetens:kompetens inte stämmer överens med den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Då kan arbetslösheten bli mer långvarig och få större konsekvenser.
  
  Konjunkturell Arbetslöshet:arbetslöshet, uppstår när efterfrågan i ekonomin minskar. I sådana perioder kan Företag:företag behöva dra ned på produktionen och minska personalstyrkan, vilket leder till högre arbetslöshet.

Arbetslösheten är hög just nu, men även sysselsättningen

Arbetslösheten i Sverige har varierat över tid och påverkats av både internationella och inhemska händelser. I början av 1990-talet, steg arbetslösheten kraftigt från några enstaka procent till över tio procent 1993 i samband med den ekonomiska krisen. Därefter sjönk den successivt under 2000-talets Högkonjunktur:högkonjunktur, för att därfeter åter öka i samband med finanskrisen 2008–2009. Under de följande åren minskade arbetslösheten gradvis igen, men ökade tillfälligt i samband med coronapandemin när stora delar av ekonomin bromsade in. När ekonomin återhämtade sig föll arbetslösheten tillbaka.

Utvecklingen visar att arbetslösheten påverkas tydligt av konjunkturläget, men också av mer långsiktiga förändringar på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Just nu är arbetslösheten i Sverige hög, så väl ur ett historiskt perspektiv som vid internationella jämförelser. Samtidigt har vi en hög sysselsättningsgrad. Att så är fallet beror på att vi har ett högt Arbetskraftsdeltagande:arbetskraftsdeltagande, det är alltså en stor del av befolkningen som arbetar. Hur Arbetslöshet:arbetslöshet och Sysselsättning:sysselsättning hänger ihop kan du läsa mer om här.

Flera sätt att mäta arbetslösheten på

Utöver AKU går det även att få information kring läget på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingens statistik. Genom att ta fram andelen arbetslösa med hjälp av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och den registerbaserade arbetskraften går det att ta fram ytterligare mått på arbetslösheten vilket du ser i diagrammet här nedanför. Detta är en helt annan metod att undersöka arbetslösheten än AKU (mer om skillnaderna här ). Här mäter man istället hur många som varit Öppet arbetslösa:öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen den senaste månaden. Utvecklingen kan skilja sig något mellan länen vilket du kan läsa mer om här. I januari 2021 förändrades AKU och vissa variabler fick förändrade definitioner. Här kan du läsa mer om förändringarna i AKU .