Ekonomifakta

Lönespridning - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-10-28

Relationen mellan 90:e och 10:e percentilen visar hur stor lönespridningen är i ett land, det vill säga hur många låga löner det går på en hög lön. I länder med en hög kvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låg kvot är lönespridningen liten. Sverige är det land med lägst lönespridning i OECD.

Loading

I diagrammet ovan visas lönespridningen i olika länder i form av en kvotkvot: mellan 90:e och 10:e percentilen samt en kvotkvot: mellan medianen (den 50:e percentilen) och den 10:e percentilen. 10:e percentilen är det värde som 10 procent av alla observationer understiger eller motsvarar. 90:e percentilen är det värde som 90 procent av observationerna motsvarar eller understiger.

Kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen visar med andra ord hur många låga löner det går på en hög lönlön:. Uttryckt annorlunda visar detta om det finns en stor lönespridninglönespridning: mellan de som tjänar lite och mycket. En hög kvotkvot: behöver inte bero på att de med låga löner tjänar lite utan kan också bero på att de med höga löner tjänar mycket. Om man vill ta reda på hur stor lönespridningen är i ett land kan det därför vara mer relevant att jämföra låga löner med medianlönen eftersom det ger en bättre bild av nivån på de låga lönerna.

Sverige är det land som har minst skillnad mellan låga och höga löner. Störst lönespridninglönespridning: är det i Colombia, där går nästan sex låga löner på en hög lönlön:. Sverige har den lägsta lönespridningen sett till kvoten mellan medianen och den 10:e percentilen. I Sverige är medianlönen 37 procent högre än den 10:e percentillönen.

Notera att statistiken i diagrammet avser bruttolönbruttolön:. Progressiv beskattning gör att skillnaderna mellan höga och låga nettolöner blir mindre. Skillnader i lönespridninglönespridning: mellan länder beror bland annat på olikheter i systemen för lönebildninglönebildning:.

Senast uppdaterad: 2024-10-28

av Katarina Wagman

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Arbetsmarknad