"New" New Trade Theory
Senast uppdaterad: 2023-08-22
New New Trade Theory, också känd som Melitz-modellen, är en teoretisk ram inom internationell handel som lyfter fram hur företagens produktionsnivåer och deras förmåga att delta i internationell handel påverkar handelsmönster. Modellen bygger på idén att företag varierar i produktivitet och att inte alla företag har samma möjligheter att exportera sina produkter till utländska marknader.
Till exempel kan vi tänka oss Sverige och Frankrike enligt Melitz-modellen. I Sverige kan det finnas både högproduktiva och lågproduktiva företagföretag: inom högteknologisk produktion. De högproduktiva företagen har resurser och förmåga att uppfylla internationella standarder och exportkrav. Å andra sidan kan lågproduktiva företagföretag: finna det svårt eller dyrt att anpassa sig till dessa krav. I Frankrike kan en liknande situation uppstå inom en annan branschbransch:, till exempel livsmedelsproduktion.
En central insikt i Melitz-modellen är att internationell handel inte bara handlar om att olika länder har olika komparativa fördelarkomparativa fördelar:. Det handlar också om att företagföretag: på olika produktionsnivåer kan ha incitament att delta i handel på grund av faktorer som skalfördelar och internationella efterfrågemönster. De mest produktiva företagen i varje land är mer benägna att övervinna de kostnader och utmaningar som är förknippade med internationell handel, medan de mindre produktiva företagen kan vara mer inriktade på den inhemska marknaden.
Sammanfattningsvis betonar Melitz-modellen vikten av att inkludera företagens heterogenitet och deras förmåga att delta i internationell handel. Det ger en mer nyanserad förståelse av varför vissa företagföretag: exporterar och varför vissa branscher är mer benägna att delta i internationell handel än andra. Genom att integrera faktorer som produktivitetproduktivitet: och handelskostnader ger Melitz-modellen en djupare inblick i hur internationell handel fungerar i en modern ekonomi.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
