Beveridgekurvan

Senast uppdaterad: 2024-06-19

Vad är Bevridgekurvan? Beveridgekurvan visar sambandet mellan arbetslöshet och lediga platser över tid. Den brukar därför ses som ett mått på hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar, dvs hur lätt går att matcha ihop en arbetslös med ett ledigt jobb.

Om arbetslösheten är låg vid få lediga platser tyder det på att det går lätt för företagen att hitta rätt kompetenskompetens:. Då ligger Beveridgekurvan närmare noll i diagrammet. Omvänt så tyder skiftskift: utåt i Beveridgekurvan på att matchningen har försämrats.

I lågkonjunkturer när den ekonomiska aktiviteten sjunker drar ofta företagen ner på sin produktion och vill därför anställa färre personer. Antalet lediga platser minskar då, samtidigt som arbetslösheten ökar. Därför bildar sambandet mellan lediga platser och arbetslöshetarbetslöshet: en negativt lutande kurva i diagrammet som har arbetslöshetarbetslöshet: på x-axeln och vakanser på y-axeln. Ju närmare kurvan ligger mot origo desto bättre kan man anta att matchningen fungerar på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Det har i sin tur att göra med om de som söker jobb har den kompetenskompetens: som företagen efterfrågar, och hur villiga de som söker jobb är att ta de jobb som erbjuds, vilket till exempel styrs av ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen m.m. (läs mer här ).

I diagrammet visas sambandet uppdelat på tre olika tidsperioder. Man kan se att kurvan under finanskrisen 2008-2009 (den gröna kurvan i diagrammet) verkar ha skiftat utåt jämfört med det första decenniet under 2000-talet (den röda kurvan i diagrammet). Sedan kan man ana ett nytt skiftskift: utåt i samband med coronapandemin som startade 2020 (den blåa kurvan i diagrammet). Det är fortfarande för tidigt att säga om det skiftet är varaktigt eller om kurvan kommer att skifta tillbaka igen. Det är normalt att matchningen fungerar sämre under kriser när företagföretag: snabbt måste anpassa sin produktion till nya förhållanden. Vid långvariga kriser, som beror på stora obalanser som måste rättas till, kan det ta längre tid för både företagen och arbetskraften att anpassa sig till de nya förhållandena. Då kan matchningen fungera sämre under en längre tid. Det är också värt att poängtera att Beveridgekurvan är ett sätt som det går att studera matchningen på arbtesmarknaden utifrån och det ger inte nödvändigtvis en heltäckande bild.

En dåligt fungerande matchning på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: är kostsam för samhället. Dels på grund av direkta kostnader för arbetslöshetsförsäkringar och andra ersättningar och dels på grund av den indirekta kostnaden som uppstår om företagen får svårt att hitta rätt personal och därmed investerar mindre och blir mindre konkurrenskraftiga internationellt. På lång siktlång sikt: har det en negativ inverkan på tillväxten i landet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.