EU-avgiften
Senast uppdaterad: 2024-08-30
EU:s verksamhet finansieras av medlemsländernas avgifter. Den största delen kommer från en avgift som baseras på ländernas BNI. Enligt vissa sätt att räkna hör Sverige till de länder som betalar mest till EU, men enligt andra tillhör Sverige de som betalar minst. Gemensamt för alla dessa mått är att de inte tar hänsyn till de fördelar samtliga medlemsländer åtnjuter i form av exempelvis den inre marknaden.
EUEU:-avgiften består i huvudsak av tre delar. Den största delen är kopplad till hur hög BNI medlemsländerna har. Ju större ekonomi, desto högre avgiftavgift:. En annan del baseras på ländernas momsintäkter och den tredje delen utgörs av tullintäkter. Utöver detta påverkas inbetalningarna till EU-budgeten av ett antal olika rabatter och justeringar. Exempelvis omfattas Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike av rabatter som minskar budgetens storlek.
EUEU:-avgiften har fått kritik för sin komplexa utformning med sina många speciallösningar och rabatter. Konstruktionen gör det svårt för medborgarna att avgöra hur mycket det egna landet betalar jämfört med andra. Beroende på vilket perspektiv man använder kan enskilda medlemsländer både hitta argument för att deras avgifter är höga respektive låga. Sett till år 2022 var till exempel Sverige det land som betalade minst i förhållande till våra inkomster, BNIBNI: brutto. Bilden blir nästan den rakt motsatta om man också tar hänsyn till de stöd som flödar tillbaka till medlemsländerna, dvs utifrån BNIBNI: netto. Likaså tillhör vi de länder som betalar mest om man bortser från hur rika medlemsländerna är och bara slår ut avgiften per invånare i de olika länderna.
Ett problem med alla dessa mått är att de inte tar hänsyn till de vinster som samtliga medlemsländer kan ta del av, exempelvis den inre marknaden och EU:s handelsavtal . Även när man inkluderar återflöden går det alltså inte att tolka siffrorna som ett mått på hur mycket länderna tjänar på medlemskapet.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.