Så kan tillväxten bära Sveriges ökade försvarsutgifter
Publicerad: 2025-03-11
På grund av det försämrade säkerhetsläget pågår just nu diskussioner om att stärka Sveriges försvar och hur detta ska finansieras. Inom Nato föreslås att medlemsländernas försvarsutgifter ska öka från dagens mål på två procent av BNPBNP: till 3,5 procent. För Sverige skulle det innebära en ökning av statens utgifter med ytterligare 94 miljarder kronor. Diskussionen kretsar kring hur en långsiktig hållbar finansiering av dessa kostnader kan säkerställas, där ekonomisk tillväxttillväxt: lyfts fram som en möjlig lösning - men hur ska det gå till?
År 2024 budgeterade Sverige cirka 126 miljarder kronor för försvaret, vilket motsvarar Natos mål på 2 procent av BNPBNP:. Utgifterna för försvar och samhällets krisberedskap har ökat kraftigt de senaste åren och har nu fördubblats jämfört med 2020. Bland Natoländerna placerar sig Sverige ungefär i mitten när det gäller försvarsutgifternas andel av BNPBNP:.
Staten kan finansiera ökade utgifter på olika sätt. Ett alternativ är att omfördela resurser mellan olika utgiftsområden, där pengarpengar: tas från ett annat område för att stärka försvaret. Ett annat är att höja skatterna. Ett tredje alternativ är att låna pengarpengar:, men det medför risker eftersom lånen innebär räntekostnader.
Om statslåneräntanstatslåneräntan: ligger på 2,29 procent, samma nivå som genomsnittet hittills för 2025, skulle ett lån på 94 miljarder kronor medföra en årlig räntekostnad på cirka 2,15 miljarder kronor. Det betyder att en del av lånet som krävs för att nå Natos potentiella nya mål på 3,5 procent av BNPBNP: skulle gå till räntekostnader. För att täcka dessa kostnader skulle staten därför behöva låna ännu mer.
Ett alternativ som inte kräver nya lån, skattehöjningar eller omfördelning av resurser är ekonomisk tillväxttillväxt:. Genom tillväxttillväxt: kan ökade försvarsutgifter finansieras på flera sätt. När ekonomin växer ökar företagens vinster, sysselsättningen och hushållens inkomster, vilket leder till högre skatteintäkter från bolagsskattbolagsskatt:, inkomstskatt och momsmoms: - utan att skattesatserna behöver höjas. Fler i arbete innebär dessutom lägre statliga utgifter för arbetslöshetsersättning och sociala bidragbidrag:, vilket frigör resurser som kan omfördelas till försvaret. TillväxtTillväxt: skapar också möjligheter för investeringar i ny teknik, vilket stärker både försvarssektorn och näringslivetnäringslivet: i stort.
För att illustrera potentialen i en högre tillväxttakt har vi i följande artikel beräknat hur Sveriges BNPBNP: skulle kunna utvecklas om vi följer den historiska tillväxttakten. Om denna takt bibehålls, istället för den som Konjunkturinstitutet prognostiserar, skulle BNPBNP: vara drygt 1 000 miljarder kronor högre år 2050, vilket motsvarar nästan hälften av Sveriges skatteintäkter år 2022.
Prognoser för Sveriges tillväxt
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.