Världshandelns utveckling

Senast uppdaterad: 2024-11-08

Volymen i världshandeln stabiliserade sig under år 2023 efter en mindre nedgång 2022. Världshandeln föll kraftigt när coronapandemin bröt ut men har återhämtat sig sedan dess.

Sedan mitten av 1900-talet har världshandeln ökat kraftigt. För femtio år sedan motsvarade den totala exporten i världen inte mycket mer än en tiondel av världens totala BNP. Idag ligger exportandelen på över 30 procent.

Vägen mot ett ökat handelsutbyte har dock inte varit spikrak. Det senaste exemplet på detta är coronakrisen då volymen i världshandeln föll snabbt för att sedan återhämta sig relativt fort. Även finanskrisen 2008 medförde en tydlig nedgång i handelsflödena.

Ökade handelspolitiska spänningar det senaste decenniet

De senaste åren har präglats av ökade spänningar på det handelspolitiska området, inte minst genom handelskonflikten mellan USA och Kina. Den globala exportandelen har fallit något sedan toppen för cirka 10 år sedan.

Även längre tillbaka har det förekommit perioder av relativt långsam handelstillväxt, till exempel under första halvan av 1980-talet. För att undvika sådan stagnationstagnation: har man genom åren försökt komma överens internationellt om gemensamma regelverk och principer för handeln och numera är listan över olika multilaterala handelsöverenskommelser ganska lång.

1947 undertecknades GATTGATT: (General Agreement of Tariffs and Trade) mellan 23 länder. Antalet länder som anslöt sig växte därefter successivt. Sverige undertecknade till exempel överenskommelsen tre år senare, 1950. En annan viktig institutionell milstolpe utgörs av handelsförhandlingarna inom den så kallade UruguayrundanUruguayrundan:, vilka inleddes 1986. Dessa resulterade i att WTOWTO: (World Trade Organization) bildades 1995. Att nå ytterligare framsteg inom WTOWTO: har dock visat sig vara komplicerat. De nuvarande förhandlingarna, DoharundanDoharundan:, har gått trögt på grund av motsättningar gällande jordbruk och tullar på industrivaror. Istället har många länder under senare år riktat in sig på att sluta bilaterala avtal.

Företagen är ofta beroende av internationella flöden

Parallellt med handelsförhandlingar och upprättandet av internationella organisationer har företagen blivit allt mer gränslösa. Fler och fler företagföretag: kan beskrivas som multinationella, det vill säga att de har verksamhet i flera länder. Även själva produkterna är idag ofta globala och innehåller inte sällan komponenter tillverkade i en mängd olika länder. Också denna utveckling har bidragit till att öka handelsflödena globalt. Att produkter idag har många importerade insatsvaror och tjänstertjänster: är en faktor som gör det ytterligare kostsamt att föra en protektionistisk politik. Sätter man tullar på importimport: blir nämligen även de varorvaror: som produceras inhemskt dyrare och mindre konkurrenskraftiga genom att kostnaden för insatsvarorna då stiger.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.