Bruttonationalinkomst (BNI)

Senast uppdaterad: 2024-10-03

Bruttonationalinkomsten, BNI, är ett mått som visar på den ekonomiska aktiviteten. Till skillnad från BNP tar BNI även hänsyn till inkomster till och från utlandet. BNI är alltså ett inkomstbegrepp.

Eftersom BNIBNI: tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det i någon mening en bättre bild av ett lands konsumtionsutrymme än vad BNP gör. BNIBNI: räknas ut från BNPBNP: genom att man drar ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägger till motsvarande inkomster som flödar in till Sverige. I BNIBNI: räknas också skattebetalningar och bidragbidrag: från internationella organisationer in.

För de flesta länder är dessa in- och utflöden totalt sett ungefär lika stora, vilket gör att skillnaderna mellan BNPBNP: och BNIBNI: inte blir särskilt betydande. Detta gäller även för svensk del. Under 2000-talet har Sveriges BNIBNI: i regel varit någon enstaka eller ett par procent högre än BNPBNP:.

Ett par länder uppvisar dock större skillnader mellan de två måtten. Särskilt Irland och Luxemburg sticker ut i sammanhanget. I båda fallen är BNIBNI: väsentligt lägre än BNPBNP:. I Luxemburgs fall beror det delvis på att landet har många gränspendlare, personer som arbetar i Luxemburg men bor i ett annat land. När deras löneinkomster räknas bort från BNPBNP: blir BNIBNI: lägre. Att BNIBNI: är väsentligt lägre än BNPBNP: i Irland beror i huvudsak på att många multinationella företagföretag: har förlagt sina huvudkontor till landet, men att vinsterna från dessa ofta tillfaller ägare i andra länder.

Alla EUEU:-länders BNIBNI: påverkas också i viss mån av inbetalningarna till EUEU: och bidragen därifrån. Nettot av dessa in- och utflöden varierar en del mellan länderna, men differenserna är i de flesta fall så små att de inte påverkar BNIBNI:-måttet nämnvärt.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.