Bruttonationalinkomst (BNI)

Senast uppdaterad: 2025-03-04

Bruttonationalinkomsten (BNI) är ett mått som på den ekonomiska aktiviteten som, till skillnad från bruttonationalprodukten (BNP), även inkluderar inkomster från utlandet samt inkomster som lämnar landet. Därmed ger BNI en mer heltäckande bild av nationens totala inkomster.

Eftersom BNI tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det en mer rättvisande bild av ett lands konsumtionsutrymme jämfört med BNP. För att räkna ut BNI utgår man från BNP, men justerar genom att dra av kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägga till motsvarande inkomster som flödar in till Sverige. Dessutom inkluderar BNI skattebetalningar och bidrag från internationella organisationer.

I de flesta länder är dessa in- och utflöden relativt lika stora, vilket gör att skillnaden mellan BNP och BNI oftast är liten. Detta gäller även för Sverige, där BNI under 2000-talet generellt har legat någon enstaka eller ett par procent högre än BNP.

Det finns dock undantag där skillnaden mellan BNP och BNI är betydligt större, särskilt i Irland och Luxemburg. I Luxemburg beror detta delvis på att många gränspendlare arbetar i landet men bor i ett annat, vilket gör att deras löneinkomster räknas bort från BNP och därmed sänker BNI. I Irlands fall förklaras den stora skillnaden främst av att många multinationella företag har sina huvudkontor där, men att vinsterna ofta går till ägare i andra länder.

Alla EU-länders BNI påverkas även av betalningar till EU och bidrag därifrån. Nettot av dessa flöden varierar mellan länderna, men skillnaderna är oftast så små att de har liten inverkan på BNI.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.