Snabbare etablering under högkonjunktur

Publicerad: 2018-02-23

Enligt den senaste tidens mediala rapportering går det nu betydligt snabbare för flyktinginvandrare att komma i arbete. Positiva signaler som tyder på en snabbare integration är naturligtvis mycket välkommet i dagens läge. Risken är dock att man drar för stora slutsatser baserat på hur det sett ut ett enskilt år.

Tiden det tar innan hälften av de nyanlända kommit i arbete har under de senaste åren minskat från i genomsnitt nio år till omkring fem år. Det är vad som har rapporterats från diverse håll den senaste tiden och siffrorna stämmer bra överens med hur det sett ut för de flyktinginvandrare som fått uppehållstillstånd under 2011 jämfört med de som kom under 2007. Trenden ser positiv ut även för åren därefter men att det går så bra just nu kan bero på en mängd faktorer som är föränderliga över tid. En återblick under 2000-talet visar att förutsättningarna på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: inte är helt stabila.

Vissa år går bättre än andra

Det går bättre för flyktinginvandrare som har fått uppehållstillstånd under vissa år än under andra. Anledningarna till detta kan tänkas vara många och individers förutsättningar att ta sig in på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: varierar så klart med en mängd faktorer. Enligt en rapport från IFAU kring etableringsmönster på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: är det ekonomiska läget vid invandring, utbildningsbakgrund och ursprungsland särskilt betydelsefulla sådana, men även ålder, kön och tidigare yrkeserfarenhet kan ha betydelse för förutsättningarna att få jobb.

Jämför man integrationen bland kommunmottagna flyktinginvandrarna de senaste 16 åren är det tydligt att det går snabbare för personer som kommer under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Just det ekonomiska läget är en faktor som IFAU pekat ut som en av de med starkast effekt på etableringstiden och naturligtvis är det ett ganska väntat resultatresultat:. Det är generellt lättare att hitta jobb under högkonjunkturer då efterfråganefterfrågan: på arbete är hög. Att svagare grupper på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, så som nyanlända och unga , också är mer konjunkturkänsliga vet vi sedan tidigare. Trenden med att fler kommit i arbete under de senaste åren rimmar därför väl med den allt starkare konjunkturkonjunktur: vi upplevt.

Framtida svårigheter

Väljer man att kika närmare på de två år som jämförts i debatten under senaste tiden, år 2007 och 2011, ser man att det inte enbart är konjunkturläget som skiljer mellan dessa två år utan även att antalet mottagna flyktinginvandrare varierar kraftigt. Under 2007 fick mer än dubbelt så många flyktingar uppehållstillstånd i Sverige jämfört med år 2011.

Enligt rapporten från IFAU verkar dock inte etableringsmönstren, som över tid varit relativ konstanta, vara starkt knutna till antalet flyktinginvandrare under enskilda år. En viktigare faktor verkar då snarare vara varifrån man flyr och under vilka omständigheter. Det ger så klart bättre utsikter för integrationen kommande år, men en del frågetecken kvarstår kring vad det historiskt höga antalet kommer innebära för tiden till etablering. Att rapporten även tyder på att integrationen kan väntas vara långsammare för nyanlända som flytt undan krig än för personer som anlänt under andra omständigheter kan vara en faktor som kan spela roll framöver.

Att fler kommer i jobb snabbare är, oavsett orsak, givetvis mycket positivt. Frågan kvarstår dock om den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: faktiskt fungerar bättre för nyanlända nu än tidigare. I vilken uträckning utvecklingen förklaras av konjunkturkonjunktur:, förändrade förutsättningar vad gäller utbildningutbildning:, ålder och yrkeserfarenhet eller förändrade attityder bland arbetsgivarna är inte helt klart. Risken är att vi nu överskattar, och i framtiden underskattar, hur väl arbetsmarknadenarbetsmarknaden: fungerar för nyanlända.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.