Miljoner att tjäna på kortare studietid

Publicerad: 2018-07-09

Svenska studenter börjar att studera sent och tar lång tid på sig att avsluta studierna jämfört andra länder. Den genomsnittliga studietiden är idag sex år, trots att enbart var fjärde student läser ett program som förväntas ta fem år eller längre. En ny studie visar att det finns mycket att tjäna på en tidigarelagd etableringsålder.

Många unga, nära hälften av varje årskull, väljer idag att studera vidare på högskola. Totalt handlar det om cirka 400 000 registrerade studenter vilket är nära dubbelt så många som för 25 år sedan. Det är så klart en mycket positiv utveckling som bådar gott för framtiden och utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Jämfört med många andra länder börjar svenska studenter dock att studera relativt sent och tar lång tid på sig att avsluta sina studier, om man alls tar examen. Det minskar inte bara tiden i arbetslivet utan även den totala livsinkomsten.

Allt högre etableringsålder

De svenska studenterna påbörjar idag sina eftergymnasiala studier vid i genomsnitt 24 års ålder, medianmedian:åldern ligger på 21 år. Båda måtten är höga internationellt sett. Genomsnittet i OECDOECD: är exempelvis två år lägre. När vi väl börjat studera tar det också lång tid för oss att avsluta studierna. Den genomsnittliga studietiden är hela sex år. Det ska ses i ljuset av att endast var fjärde student idag läser en utbildningutbildning: som förväntas ta fem år eller längre.

Att studierna påbörjas högre upp i åldrarna än i andra länder behöver inte vara något negativt. Ett sabbatsår efter gymnasiet kan vara en bra idé om det leder till mer medvetna studieval. En senare start och en utdragen tid på universitet påverkar dock även etableringsåldern och när man kan börja leva på sina nya kunskaper. Etableringsåldern, det vill säga åldern då 75 procent av en årskull förvärvsarbetar, har förskjutits rejält i Sverige. Bland högskoleutbildade ligger den på 30,5 år. Detta påverkar inte enbart den förväntade livsinkomsten för individen utan även skatteinbetalningarna och de offentliga kostnaderna för eftergymnasiala studier.

En halv miljon extra i plånboken

Hur mycket skulle en student tjäna på att starta lite tidigare eller studera effektivare när man väl börjat? I en ny rapport från Svenskt Näringsliv har man undersökt just detta och kommer fram till att en tidigareläggning av etableringsåldern om två år skulle innebära en ökad livsinkomst på drygt 500 000 kronor. Dessutom skulle den framtida pensionen också öka och bli ungefär 1 300 kronor högre varje månad.

Att försöka korta tiden till etablering är fördelaktigt inte bara är studenten själv utan undersökningen visar också att samhället har mycket att vinna på effektivare studiegång. Om etableringsåldern kortas med två år beräknas BNPBNP: öka med nära 60 miljarder kronor och statsfinanserna får ett tillskott på nära 25 miljarder kronor.

Lägre förkunskaper och examensfrekvens

Ofta förklaras den allt senare examensåldern med är att studenterna inte tar ut examen trots avklarade studier. Det stämmer i vissa fall, men är långt ifrån hela förklaringen till den allt längre studietiden. Många av de som inte tar ut examen har helt enkelt inte uppnått de antal högskolepoäng som krävs för att ta ut ett examensbevis. Examensfrekvensen, som kan ses som ett mått på genomströmning på universitet och högskolor, ligger exempelvis på 50 procent i Sverige. Det kan jämföras med 75 procent i Norge och 80 procent i Danmark.

Mycket tyder på att det i Sverige snarare handlar om att studenter har fått allt sämre förkunskaper från gymnasiet. Nära var fjärde elev går idag ut gymnasiet utan fullständiga betyg och på universiteten noteras lägre kunskapsnivå inom bland annat svenska, engelska och matematik. Dessutom har Sverige OECDOECD::s högsta andel studieavhopp på högskolenivå.

Att det svenska studiesystemet finansieras gemensamt kan också vara en del av förklaringen. Det är naturligtvis bra ur ett samhällsperspektiv att alla oavsett ekonomiska förutsättningar kan studera på universitet och högskolor. Att systemet finansieras gemensamt kan dock också påverka hur studenten agerar i sina studieval. Kostnaden av förlängda studier och avhopp halvvägs genom utbildningen kan drabba individen via högre studielån, men den egentliga kostnaden sprids ut över alla skattebetalare. Om individen hade behövt betala höga terminsavgifter själv skulle drivkrafterna till att göra väl genomtänkta studieval och genomföra studierna under så kort tid som möjligt förstås varit starkare.

Även om man inte vill ha ett system med höga terminsavgifter borde alla utbildningsval genomsyras av tanken att det handlar om en investeringinvestering: i humankapitalhumankapital:. Avkastningen på investeringen ges när personen som utbildat sig får jobb och bidrar med utveckling och kunskap samt med skatteintäkter. Ju effektivare studier, desto fler år i arbetslivet och desto högre avkastningavkastning: på investeringen. Att en person kan studera i sex år utan att ta en examen är inte en bra investeringinvestering: för någon.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.