Löneutrymme

Senast uppdaterad: 2024-08-27

Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i näringslivet ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.

När man talar om löneutrymme brukar man mena hur mycket lönerna kan stiga utan att näringslivets lönsamhet eller sysselsättningen tar stryk. En hållbar löneökningstakt helt enkelt. Med lönlön: avser man inte enbart själva lönen utan hela arbetskraftskostnaden, inklusive sociala avgiftersociala avgifter:.

Utvecklingen under enskilda år bör tolkas med försiktighet. När ekonomiska kriser slår till, såsom finanskrisen år 2008 eller coronakrisen år 2020, så kan de ge stora utslag på kort siktkort sikt:. För 2020 ingår dessutom permitteringslöner i företagens lönesumma vilket gör att kostnaderna ser högre ut än vad de faktiskt var. Mer information om avvikelser till följd av corona finns i kommentarer till BNP-beräkningarna.

Det finns ingen formel som exakt visar hur mycket arbetskraftskostnaderna kan stiga under ett givet år. Däremot finns en tumregel som gäller för lite längre perioder. Den säger att löneutrymmet bestäms av hur mycket produktiviteten och priserna ökar. Att det är just dessa faktorer som är avgörande beror på att produktiviteten mäter hur mycket vi producerar per arbetad timme och priserna anger hur mycket betalt företagen får för de varorna och tjänsterna. Om vi producerar mer och priserna stiger kan även arbetskraftskostnaderna stiga.

Som framgår av diagrammet ovan har detta samband hållit relativt väl över tid för näringslivetnäringslivet: totalt. De reala arbetskraftskostnaderna, som justerats för utvecklingen av förädlingsvärdepriset i näringslivetnäringslivet:, har följt produktiviteten under långa perioder. Arbetskraftskostnaderna har ökat i nivå med löneutrymmet. Under senare år har dock denna följsamhet inte varit lika stark. Framförallt skedde en inbromsning av produktiviteten strax innan finanskrisen. Därefter hade vi ett antal år med svag produktivitetsutveckling samtidigt som arbetskraftskostnaderna fortsatte att stiga i ungefär samma takt som tidigare.

Utvecklingen kan även illustreras i tabellform. Mellan 2002 och 2012 steg produktiviteten i näringslivetnäringslivet: med i genomsnitt 1,6 procent om året. Samtidigt ökade förädlingsvärdepriset med 1,1 procent om året. Lägger man ihop dessa uppgår löneutrymmet till 2,7 procent, vilket var något mindre än vad arbetskraftskostnaderna steg under samma period. För perioden efter 2012 har arbetskraftskostnaderna fortsatt att öka i något högre takt än tidigare. Mellan 2012 och 2022 ses att löneutrymmet uppgår till3,6 procent. Detta överensstämmer relativt väl med den faktiska ökningen av arbetskraftskostnaderna.

För tillverkningsindustrin, som genom Industriavtalet ska verka normerande för lönebildningen, har utvecklingen varit mer balanserad under 2000-talet. I tabellen nedan framgår att produktiviteten och priserna inom industrin ökade med sammanlagt 2,9 procent om året mellan 2002 och 2012, vilket var något mindre än vad arbetskraftskostnaderna steg med. Efter 2012 har arbetskraftskostnaderna ökat i ungefär lika hög takt: 3,0 procent om året – en siffra som är lägre än pris- och produktivitetsutvecklingen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.