När färre ska försörja fler - hur påverkar demografin vår ekonomi?
Publicerad: 2025-02-24
Denna vecka lanserar Ekonomifakta ett nytt nyckeltal som visar försörjningskvoten i din kommun. Försörjningskvoten visar förhållandet mellan antalet personer utanför den arbetsföra befolkningen och antalet personer mellan 20 och 64 år. Kvoten ger en indikation på hur många personer som ska försörjas av den gruppen som förväntas arbeta. Ju högre kvot, desto större är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20 till 64 år. Sverige har idag en försörjningskvot på drygt 70 men den förväntas öka markant under de kommande femtio åren.
Försörjningskvoten varierar mellan olika delar av landet. Lägst är kvoten i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, där den ligger omkring 60, jämfört med riksgenomsnittet på 77. Mer än hälften av kommunerna har en kvot över 90, vilket innebär att på 100 personer i arbetsför ålder går det 90 som inte är i arbetsför ålder.
Befolkningsstrukturen i de flesta europeiska länder, inklusive Sverige, har förändrats från många barn och få äldre till få barn och många äldre. Enligt SCB:s prognos förväntas andelen äldre att öka medan andelen i arbetsför ålder fortsätter att minska. Som en följd av detta förväntas försörjningskvoten öka markant inom de kommande 50 åren. Sedan 60-talet har Sverige haft en försörjningskvot på drygt 70. Om femtio år förväntas den ligga på 92.
Fallande födelsetal och stigande medellivslängd driver på den demografiska förändringen
I takt med att Sverige och andra europeiska länder blivit rikare har satsningar på vård och utbildning resulterat i lägre barnafödande och högre medellivslängd. För att upprätthålla en stabil befolkningsnivå krävs 2,1 barn per kvinna. Enligt SCB ser trenden att kvinnor föder allt färre barn ut att fortsätta. Antalet nyfödda barn per kvinna var 1,43 under 2024, vilket är den lägsta nivån som någonsin uppmätts i Sverige.
En åldrande befolkning bromsar tillväxten och ökar välfärdskostnaderna
Att vi blir äldre och friskare är i grunden positivt. Men en åldrande befolkning medför också utmaningar. När många lämnar arbetslivet minskar produktionen av varor och tjänster, vilket leder till lägre tillväxt. Samtidigt ökar pressen på pensionssystemen och behovet av välfärdstjänster som hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Minskade skatteintäkter från färre arbetande och fler pensionärer försvagar dessutom de offentliga finanserna.
Högre sysselsättning och produktivitet kan lösa utmaningarna
Det finns flera sätt att hantera problemet med en åldrande befolkning och låga födelsetal. Ett sätt är att minska försörjningskvoten genom att öka andelen människor i arbetsför ålder, vilket kan ske genom att höja pensionsåldern och utöka arbetskraftsinvandringen.
Förutom att öka andelen i arbetsför ålder behöver vi även få ut mer av den befintliga arbetskraften. Till exempel genom att förbättra ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Idag är både ungdomsarbetslösheten i Sverige relativt hög på 24,7 procent, samtidigt som svenskar internationellt sett är sena med att ta ut sin första examen från universitet eller högskola. Att hitta rätt väg ut i arbetslivet kan vara utmanande, och här finns stor potential att utveckla insatserna.
Utöver att få fler i arbete behöver vi också öka produktiviteten. Under 2023 gjorde Sverige en särskild satsning på produktivitet genom att tillsätta en Produktivitetskommission, med uppdraget att kartlägga såväl möjligheter som hinder för att stärka produktiviteten i både näringslivet och offentlig sektor. Ett år senare kom kommissionen med förslag på förbättringar, bland annat att stärka kopplingen mellan högskolan och de faktiska behoven på arbetsmarknaden.
Din kommun i siffror
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.