Omprövning av vattenkraften: En nödvändighet med konsekvenser
Publicerad: 2024-05-24
Den 25 juni år 2020 antog regeringen en nationell plan för omprövning av alla svenska tillstånd för vattenkraft med villkor äldre än 40 år. Arbetet med omprövningarna förväntas ta 20 år innan det är färdigt. I december år 2022 satte regeringen en 12 månaders paus för att hantera det kritiska läget i elsystemet. Pausen har sedan förlängts vid ett par tillfällen och ska enligt det senaste beslutet gälla till den 31 maj 2024.
Varför sker det en omprövning av vattenkraften?
Vattenkraft är en viktig del av Sveriges energiförsörjning men den har negativa effekter på djur- och växtlivet i vattendrag och sjöar på grund av dammbyggnader och förändrade vattenflöden. I Sverige finns ungefär 1500 vattenkraftsstationer. Många av dessa är äldre och har tillkommit före miljöbalkens införande. Det innebär att de kan ha tillstånd enligt äldre lagar eller vara så gamla att de saknar tillstånd. Därför beslutade riksdagen år 2019 att alla vattenkraftverk ska omprövas för att få det man betecknar som moderna miljövillkor.
För att förbättra vattenkvalitén och skydda vattentillgångar inom EUEU: beslutades år 2000 om ett ramdirektiv för vatten, även kallat Vattendirektivet. Direktivet sätter miljökrav på vad EUEU:-länderna minst ska klara av. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom miljöbalken och tillhörande förordningar. Mot bakgrund av en dom från EUEU:-domstolen, den så kallade Weserdomen, och kritik från EUEU:-kommissionenkommissionen: om Sveriges genomförande av vattendirektivet antogs nya regler 2018 som bland annat innebär att i princip alla verksamheter som producerar vattenkraftsel ska få nya tillstånd.
I januari 2019 gav regeringen Havs- och Vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska KraftnätSvenska Kraftnät: i uppgift att ta fram ett förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Planen ska ge största möjliga nytta för vattenmiljön utan att negativt påverka eltillförseln. Målet är att eltillförseln inte ska sjunka med mer än 1,5 TWh.
Vad innebär en miljötillståndsprövning?
En miljötillståndsprövning innebär en djupgående analys av hur en aktivitet eller en process påverkar miljön och samhället runt omkring. Det innebär att man granskar alla aspekter av vattenkraftens drift och dess konsekvenser på natur, vattendrag, djurliv och människors livskvalitet. Praktiskt innebär det att man samlar in data, utvärderar risker och fördelar, samt alternativ för att minimera negativa effekter och främja en hållbar användning av vattenkraften. Miljötillståndsprövningen syftar till att identifiera de mest betydande miljöeffekterna av vattenkraften och utveckla strategier för att mildra dem.
Ett konkret exempel på en åtgärd är regleringar av vattenflöden. Genom att reglera vattenflöden som tar hänsyn till den naturliga flodcykeln och behoven hos den omgivande miljön, kan man minska de negativa effekterna av vattenkraften på ekosystemen.
Ett annat exempel är laxtrappor. Laxtrappor möjliggör för lax och andra vandringsfiskar att övervinna det hinder som vattenkraftverk och dammar utgör i deras naturliga vandringsvägar. Dessa trappor tillåter fisk att passera kraftverkkraftverk: och återvända till sina lekområden uppströms, vilket är avgörande för att bevara laxbestånden och bibehålla den biologiska mångfalden i vattendragen.
Hur kan det påverka elsystemet?
En omprövning av vattenkraften kan ha betydande konsekvenser för elsystemet. Vattenkraften utgör en av hörnstenarna i Sveriges energiförsörjning, och förändringar i dess användning kan påverka elsystemets stabilitet och tillförlitlighet på flera sätt.
Omprövningar av vattenkraften påverkar flödena i vattendragen, vilket i sin tur kan påverka produktionskapaciteten för el. Om vattenkraften inte används på ett optimalt sätt, eller om den samlade produktionen minskas för mycket, kan det leda till ökade variationer i tillgången på elektricitet.
Vattenkraften bidrar till stabilitet i elnätet på flera sätt. Genom att leverera rotationsenergirotationsenergi: hjälper vattenkraften till att upprätthålla en jämn frekvens i elnätet, vilket behövs för att säkerställa en stabil elförsörjning. Dessutom är vattenkraften ofta en viktig källa för reglerkraft i elsystemet. Reglerkraft används för att snabbt anpassa produktionen av el till förändrade efterfråge- och produktionsförhållanden och därigenom balansera elnätet. Förändringar i vattenkraftens användning kan påverka tillgången på reglerkraft och därmed minska elsystemets förmåga att reagera på snabba förändringar i efterfråganefterfrågan: eller produktionskapacitet.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.