Vad innebär Net Zero Industry Act?
Publicerad: 2024-05-24
I mars år 2023 klubbade EU igenom Net Zero Industry Act (NZIA). Initiativet är ett svar till det amerikanska gröna omställningspaketet Inflation Reduction Act (IRA) som skrevs på år 2022. Målet med NZIA är att den europeiska produktionskapaciteten för netto-noll teknologier ska kunna täcka 40 procent av unionens behov till år 2030.
Net Zero Industry Act
EU-kommissionens förslag ämnar underlätta övergången till en hållbar industrisektor i Europa. NZIA är en del av EU:s gröna giv som samlar alla EU:s klimatpolitiska initiativ. Målet med förordningen är att den europeiska produktionskapaciteten för netto-noll teknologier ska kunna täcka 40 procent av unionens behov till år 2030. Tanken är att detta ska göras genom satsningar inom ett par olika områden:
- Förenklade tillståndsprocesser
- Öka mängden utbildad arbetskraft
- Stödja innovation
- Koordinera industriella netto-noll samarbeten
Förslaget betonar åtgärder för förenklade tillståndsprocesser. I dagsläget är tillståndsprocesser ett stort hinder för projektörer. Tillståndsprocesserna drar ut på tiden och resulterar för ofta i avslag. Till exempel fick en tredjedel av vindkraftsprojekten i Sverige sin ansökan avslagen mellan år 2014 och 2021 (Energimyndigheten).
Kommissionen föreslår att varje medlemsstat skapar en myndighet vars uppgift är att granska och hantera netto-noll ansökningar. Genom att öka mängden tillgänglig information och kunna ge netto-noll projekt prioritet i tillståndsprocesser minskar man tröskeln för att söka nya projekt. Det finns däremot potentiella problem, alla netto-noll teknologier medför inte samma påverkan på miljön. CCS (Carbon Capture and Storage) och biogasproduktion kan ha större miljöpåverkan än vad exempelvis vindkraft har. Att dessa får samma prioritet innebär ökade risker för biodiversitet och andra miljöproblem, framför allt om handläggningstiderna på tillståndsprocesserna ska påskyndas.
Vidare finns det en risk för fragmentering mellan de instanser som normalt hanterar tillståndsprocesser och den nya myndighet som specifikt ska ansvara för netto-noll teknologier. Det är möjligt att myndigheten nedprioriterar miljömässiga aspekter till fördel för ett godkännande av netto-noll teknologier.
Net Zero Industry Act i global kontext
Förslaget är ett svar på de lagar som klubbats igenom i USA och Japan. Den amerikanska ”Inflation Reduction Act” (IRA) satsar 370 miljarder dollar på investeringar i grön teknologi medan den japanska ”Green Transition Policy” siktar på att samla ihop 20 biljoner yen (motsvarande 141 miljarder dollar).
Policypaketen kan i bästa fall sporra en “grön” kapplöpning, som leder till ökade investeringar i grön industri. Att främja omställningen kan bidra till en positiv inlåsningseffekt där incitamentet att investera ökar desto fler gröna industrier som etableras. Effekten förstärks när erfarenhet, infrastruktur och expertis byggs upp inom sektorn, vilket leder till FoU, sänkta kostnaderna och tillväxt.
Konsekvenserna för EU att inte ha en strategi kan beskrivas som tvåfaldig:
- I takt med att det blir billigare att producera och investera i grön teknologi på andra platser riskerar EU att förlora industriella satsningar
- Om utvecklingen går fortare på andra platser riskerar EU att hamna i en beroendeställning gentemot omvärlden
NZIA är ett steg för att stärka EU:s position i klimattransitionen genom att förflytta produktionen av netto-noll teknologier till EU. Detta ökar energisäkerheten på kontinenten, eftersom beroendet av internationell teknologi minskar.
Jämfört mot NZIA använder IRA bidrag och skatteavdrag för att främja etablering av gröna industrier inom USA. Det har lett till internationell kritik för att subventionerna påverkar global konkurrens negativt och snedvrider marknaden. Snedvridningen minskar företagens incitament att innovera, då de inte konkurrerar på lika villkor. Genom att favorisera vissa industrier framför andra riskerar industripolitiken att hindra strukturomvandling av ekonomin och långsiktig tillväxt. Dessutom kan byråkrati och politisk inblandning minska flexibiliteten och anpassningsförmågan hos näringslivet, vilket ytterligare hämmar innovation och tillväxt.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
