Elkonsumentens del i elcertifikatsystemet

Publicerad: 2010-10-27

Sveriges ambitioner att öka den förnybara elproduktionen har resulterat i det så kallade elcertifikatsystemet. Prissättningen på elcertifikaten bestäms utifrån principen utbud och efterfrågan. I slutänden är det dock elkonsumenten som står för kostnaden för elcertifikaten då elcertifikatspriset ingår som en del av det totala elpriset. Införandet av elcertifikatsystemet har därmed inneburit en ökad kostnad för slutkonsumenten.

Fram till 2020 ska Sverige öka andelen el som produceras av förnybara energikällor samt el som produceras med torv med 25 TWh jämfört med 2002 års nivåer. Riksdagen har beslutat att målet ska nås genom det så kallade elcertifikatsystemet, som är ett stödsystem som ska främja utbyggnaden av just förnybar elproduktionelproduktion:. Hittills har systemet bedömts ökat produktionen med 9 TWh jämfört med år 2002.

Priset styrs av utbud och efterfrågan

Elcertifikatsystemet startade 1 maj 2003 och planeras att pågå till och med år 2035. Lite förenklat kan man säga att systemet fungerar på så sätt att producenter av förnybar el får ett elcertifikatelcertifikat: av staten för varje producerad megawattimmemegawattimme:, MWh, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga, det vill säga till elleverantörer och vissa elanvändare. Genom försäljningen får producenterna en extra intäktintäkt:, vilket förväntas stimulera utbyggnad av elproduktionelproduktion: med förnybara källor.

EfterfråganEfterfrågan: på elcertifikaten skapas alltså genom att alla elleverantörer och vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikatelcertifikat: motsvarande en viss andel av sin elförsäljning eller elanvändning, så kallad kvotplikt. Kvoterna varierar dock från år till år i syfte att öka efterfråganefterfrågan: på förnybar el och elcertifikatelcertifikat:.

Priset på elcertifikaten bestäms efter vanlig utbudutbud:- och efterfrågeprincip. De kvotpliktiga elleverantörernas kostnadkostnad: för elcertifikaten ingår sedan som en del av elpriset som de tar ut från sina kunder. Elcertifikatsystemet medför därmed en ökad kostnadkostnad: för slutkonsumenterna. Med andra ord, det ekonomiska stöd, det vill säga den extra intäkten, som elproducenterna av förnybar el får, finansieras via elkonsumenternas elräkningar. På detta sätt bidrar konsumenterna till att elproducenterna i allt större utsträckning vänder sig till förnybara energikällor.

Konsumentens kostnad för elcertifikat

Det är svårt att exakt fastställa elkonsumentens kostnadkostnad: då kostnaden för elcertifikatelcertifikat: ingår som en del av elpriset. Det går dock att göra uppskattningar, vilket visas i diagrammet nedan. Utifrån diagrammet syns tydligt att elkonsumentens kostnadkostnad: för elcertifikatelcertifikat: har haft en kraftig prisuppgång under 2007 och 2008. Detta berodde på den dåvarande högkonjunkturen och en förväntad framtida brist på elcertifikatelcertifikat:. Priset stabiliserades dock under andra halvan av 2008, vilket var en följd av finanskrisen i kombination med ett varmt år och en oväntad hög produktion av förnybar el och elcertifikatelcertifikat:. Dessa faktorer bidrog till minskad efterfråganefterfrågan: på el och ett ökat utbudutbud: på elcertifikatelcertifikat:, vilket gav en lugnande effekt på prisutvecklingen.

År 2009 var den uppskattade genomsnittliga kostnaden för elcertifikatelcertifikat: för en elkonsument 7,3 öre per kWh. Av dessa 7,3 örena går dock inte allt till elproducenterna utan viss del går till momsmoms: och transaktionskostnadertransaktionskostnader: hos elleverantörerna. För en normalvilla som förbrukar 27 000 kWh per år innebär detta en ökad årskostnad på el på närmare 2 000 kronor jämfört med en situation utan elcertifikatelcertifikat:. Motsvarande siffra år 2003 var drygt 600 kronor, vilket tydliggör att konsumentens kostnadkostnad: för elcertifikatelcertifikat: har haft en starkt uppåtgående trendtrend: sedan elcertifikatsystemets införande.

Den framtida prisutvecklingen på elcertifikaten är dock något osäker då den beror på framtida utbyggnadsplaner som skulle påverka utbudet av elcertifikatelcertifikat:. I dagsläget omfattar det svenska elcertifikatsystemet endast el som produceras i Sverige. Det finns dock planer på att Sverige och Norge tillsammans ska bilda en gemensam marknadmarknad: för elcertifikatelcertifikat: med start den 1 januari 2012. Energimyndigheten bedömer att detta kan få en dämpande effekt på priserna på kort siktkort sikt:, men att de långsiktiga konsekvenserna kommer att bli små.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.