Produktivitet och energianvändning

Senast uppdaterad: 2023-06-09

På kort sikt styrs industrins energianvändning av hur mycket som produceras. På längre sikt påverkas den även av skatter, energiprisernas utveckling, energieffektiviseringar, investeringar, teknisk utveckling och förändringar av industrins bransch- och produktsammansättning.

Specifik energianvändning, energienergi:åtgången per 100 kronor förädlingsvärdeförädlingsvärde:, är ett mått på hur effektivt energin används i produktionsprocessen. När man tittar på el och olja som insatser till industriproduktion så kan man se två trender.

Den första trenden är industrins övergång från olja till el och biobränslebiobränsle:. Mellan 1981 och 1992 minskade oljeanvändningen i förhållande till produktionsvärdet med 10 procent per år samtidigt som el- och bioanvändningen ökade med nära 1 procent om året.

Från 1993 och framåt kan man skönja den andra trenden inom industrin. Då har både både oljeanvändningen, elanvändningen och bioanvändningen minskat i förhållande till produktionsvärdet med 5,6 respektive 3,2 och 1,7 procent om året. Detta till följd av en ökad användning av biobränslebiobränsle:.

Sammantaget kan man alltså konstatera att industrin genomfört omfattande effektiviseringar i energianvändningen. Särskilt tydlig har denna trendtrend: varit när det gäller oljeanvändningen. I detta sammanhang spelar givetvis kärnkraftens utbyggnad under 1970- och 80-talen en avgörande betydelse. Utan kärnkraften hade det varit betydligt svårare att minska oljeberoendet. Samtidigt har det även skett en allmän produktivitetsuppgång i industrin, som inneburit att produktionsvärdet har kunnat stiga betydligt snabbare än energianvändningen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.