Produktivitet och energianvändning

Senast uppdaterad: 2024-12-27

På kort sikt styrs industrins energianvändning av hur mycket som produceras. På längre sikt påverkas den av skatter, energiprisernas utveckling, energieffektiviseringar, investeringar, teknisk utveckling och förändringar av industrins bransch- och produktsammansättning.

Specifik energianvändning, energiåtgången per 100 kronor förädlingsvärde, är ett mått på hur effektivt energin används i produktionsprocessen. När man tittar på el och olja som insatser till industriproduktion så kan man se två trender.

Den första trenden är industrins övergång från olja till el och biobränsle. Mellan 1981 och 1992 minskade oljeanvändningen i förhållande till produktionsvärdet med 10 procent per år samtidigt som el- och bioanvändningen ökade med nära 1 procent om året.

Från 1993 och framåt kan man se den andra trenden inom industrin. Då har både både olje-, el- och bioanvändningen minskat i förhållande till produktionsvärdet med 5,6 respektive 3,2 och 1,8 procent om året. Detta till följd av en ökad användning av biobränsle.

Industrin har genomfört omfattande effektiviseringar i energianvändningen. Särskilt tydlig har trenden varit när det gäller oljeanvändningen. I detta sammanhang spelar även kärnkraftens utbyggnad under 1970- och 80-talen en avgörande betydelse. Utan kärnkraften hade det varit betydligt svårare att minska oljeberoendet. Samtidigt har det även skett en allmän produktivitetsuppgång i industrin, som inneburit att produktionsvärdet har kunnat stiga betydligt snabbare än energianvändningen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.