Vete, skog eller rörsocker?

Publicerad: 2006-12-11

EfterfråganEfterfrågan: på miljömässiga drivmedel ökar. Både i Sverige och utomlands finns producenter som är villiga att möta denna efterfråganefterfrågan:. Frågan är bara ur vilken råvararåvara: som drivmedlet bäst kan utvinnas från och vad detta görs mest effektivt. Subventioner och tullar snedvrider konkurrensen och skapar frågetecken för framtiden.

I ”Står spriten upp mot oljan?” (Ekonomifakta 2006-12-08) presenterades siffror på det ökade intresset för alternativa drivmedel, framförallt etanol. Transportsektorns etanolanvändning, antalet sålda etanolbilar och antalet tankställen som erbjuder etanolbränsle har ökat kraftigt. Den inhemska produktionen av etanol är idag väldigt liten i förhållande till vad som används inom transportsektorn men planer finns på att öka denna produktion kraftigt.

Ökad svensk etanolproduktion

I dagsläget finns två produktionsanläggningar för etanol i Sverige. En anläggning i Norrköping där vete är råvaran, samt en testanläggning i Örnsköldsvik där tekniken etanol produceras genom skogsråvara. Detta gör att produktionskapacitet motsvarar cirka 70 000 kubikmeter etanol per år, vilket motsvarar cirka 20 procent av transportsektorns totala etanolförbrukning i dagsläget. Planerna finns dock att under 2008 ta i bruk fyra nya fabriker runt om i landet. Detta skulle ge en samlad kapacitet att tillverka lite över 400 000 kubikmeter etanol per år för den inhemska marknaden.

I en internationell jämförelse är detta en blygsam årsproduktion. Brasilien, som sedan början av 1970-talet förfinat produktionsmetoderna, erbjuder idag etanol till god kvalitet och till lägre produktionskostnader än många konkurrentländer. Brasilien producerar drygt 17 miljoner kubikmeter rörsockeretanol per år.

Det finns en rad anledningar till varför den svenska etanoltillverkningen ökar och förväntas öka i framtiden. Biobaserade bränslen är befriade från energienergi:- och koldioxidskatt, förutom den 25-procentiga momsen för privatpersoner, 6 procent för kollektivtrafiken. EUEU::s drivmedeldirektiv kräver att etanolen ska stå för 5,75 procent av medlemsländernas drivmedel 2010 och Sveriges införde en skyddstull 1 januari 2006 på importerad etanol som används för låginblandning i bensin.

”Skyddad verkstad”

Trots de senaste årens ökade intresse för inhemsk etanolproduktion och inblandning av etanol i konventionella drivmedel så finns det en rad faktorer som också förhindrar ytterligare expansion. Idag är bensin och diesel billigare att producera än etanol. Den inhemska produktionen av etanol är därför helt eller delvis beroende av statligt stöd, subventioner, tvingande lagstiftning och skattenedsättningar.

Sverige hade före januari 2006 ett undantag från den övriga unionens etanoltullar. Detta medförde att en del av den etanol som tillverkades i Sverige exporterades, tullfritt, inom EUEU:. För att täcka det behov som fanns i Sverige, framförallt till att blanda etanol i bensin, importerades etanolen tullfritt från Brasilien och till ett lägre marknadspris, och såldes vidare på den inhemska marknaden.

Införandet av skyddstullen för importimport: av etanol, minskar således möjligheten för till exempel brasiliansk etanol att konkurrera på den europeiska marknaden. Tullen, som är en del av EUEU::s gemensamma jordbrukspolitik, motiveras idag med behovet att under uppbyggnaden av egna, inhemska biodrivmedel kunna skydda sin marknadmarknad:.

Tulltaxan berör den etanol som blandas i bensinen, d.v.s. den etanol som konkurrerar på den svenska marknaden, och ligger idag på drygt 1,80 kronor per liter. Tullen gäller inte bränslet E85 eller E92 utan den tillverkas av utländskt producerad etanol.

Är produktionen samhällsekonomiskt lönsam?

Den råvararåvara: som har den största energieffektiviteten är rörsocker, det vill säga den råvararåvara: som exempelvis Brasilien använder. Dagens teknik för att tillverka etanol i Sverige är från spannmål, vete. Idag sker stora satsningar att framtidens etanoltillverkning ska utgå från skogsråvaran, cellulosan. Cellulosatekniken är dock komplicerad och kräver ytterligare processutveckling för att bli ekonomiskt intressant.

Det finns också flera sektorer inom samhällsekonomin som efterfrågar träfibrer. Svensk pappers- och massaindustri har under lång tid utvecklat sofistikerade metoder att tillverka högkvalitativa produkter till konkurrenskraftiga marknadspriser. Dessa produkter hör till en av Sveriges viktigaste exportprodukter. Spillprodukter från skogen har också i större utsträckning börjat användas som biobränslebiobränsle: för storskalig värme- och elproduktionelproduktion:. Även många svenska hushåll byter ut oljepannor till pelletspannor där skogens spillprodukter används.

Av detta skäl menar kritiker att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att använda skogen till produktion av etanol. Risken finns att investeringar i teknikutvecklingen att omvandla cellulosa till alternativt bränsle tar en del av råvaran som skulle kunna användas på ett mer samhällsekonomiskt lönsamt sätt i andra sektorer. Dessutom menar kritiker att produktionskapaciteten byggs upp på osäker grund eftersom den förutsätter att staten även i framtiden kommer att behålla importtullar och subventioner.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.