Finansiella regelverk

Senast uppdaterad: 2024-10-11

Banker omfattas av regler och riktlinjer som styr hur de kan agera. Syftet med regelverken är att begränsa risken för att insättare ska förlora sina besparingar och att säkerställa att allmänheten har förtroende för bankerna.

Eftersom bankerna erbjuder samhällsviktiga tjänstertjänster:, så som betalningar och utlåning är det viktigt att de fungerar väl och att företagföretag: och privatpersoner har förtroende för dem. Av den anledningen möter de därför en rad olika krav, bland andra så kallade kapitaltäcknings- och likviditetskrav.

• Kapitaltäckningskrav är regler som kräver att banker håller en viss mängd eget kapitalkapital: som de kan använda för att täcka eventuella förluster. Syftet är att minska risken för att banker ska gå i konkurskonkurs:. Kapitalkraven utgår i huvudsak ifrån hur riskfyllda bankernas tillgångar är, det vill säga - ju högre risk - desto högre kapitalkrav och vice versa. Men det finns också kapitalkrav som utgår ifrån bankens storlek - oavsett risk, det kallas för bruttosoliditetskravet.
• Likviditetskrav är regler som kräver att banker har tillräckligt med likvida medellikvida medel:, det vill säga kontanter eller tillgångar som de kan snabbt kan sälja för att kunna möta sina kortsiktiga förpliktelser. Det kan exempelvis handla om att att betala ut insättningar eller betala andra skulder. Syftet är att säkerställa att banken kan hantera plötsliga uttag och finansiella påfrestningar utan att riskera att sitt förtroende och i värsta fall gå i konkurskonkurs:. Likviditetskrav minskar risken för bankrusningar och bidrar på så vis till ett tryggare och mer stabilt finansiellt system.

Regelverket för likviditets- och kapitaltäckningskrav är en del av internationella överenskommelser, som Basel III, vilket är standarder som fastställs av Baselkommittén för banktillsyn. För att standarderna ska bli gällande lagar och regler behöver länderna lagstifta om dessa. I Sverige sker det främst genom lagstiftning på EUEU:-nivå, antingen genom förordningar som blir gällande i svensk lag direkt, eller via direktiv som regeringen behöver föra in i svensk lagstiftning för att de ska bli gällande.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.