Penningmängden

Senast uppdaterad: 2024-07-12

Penningmängd avser den totala mängden pengar som cirkulerar i en ekonomi vid en viss tidpunkt. Det finns flera olika mått på penningmängden. De skiljer sig åt utifrån hur likvida eller lättillgängliga pengarna är. De vanliga måtten kallas M0, M1, M2 och M3. 

Mängden pengarpengar: växer med tiden. Det beror dels på att produkter och tjänstertjänster: blir dyrare, dels på att ekonomin växer. Penningmängdens sammansättning har ändras också över tid. I takt med att vi betalar med betalkort i större utsträckning har exempelvis andelen sedlar och mynt (M0) minskat medan an andelen M1 har ökat de senaste decenniet.

Penningmängden en viktig del av ekonomisk politik. Den påverkar nämligen inflationinflation:, räntor och ekonomisk tillväxttillväxt:. Centralbanker styr penningmängden med olika verktyg. I Sverige styr RiksbankenRiksbanken: penningmängden främst på två vis:

• Genom att justera nivån på reporäntanreporäntan:. Lägre räntesatser uppmuntrar lån och investeringar och ökar därmed penningmängden medan högre räntor minskar efterfråganefterfrågan: på lån vilket generellt sett leder till att penningmängden minskar.
• Genom så kallade öppna marknadsoperationeröppna marknadsoperationer:.  RiksbankenRiksbanken: köper eller säljer statsobligationer för att påverka mängden pengarpengar: som banker har tillgängliga för utlåning. När RiksbankenRiksbanken: köper obligationerobligationer: ökar penningmängden och då sjunker räntan, och omvänt, när RiksbankenRiksbanken: säljer obligationerobligationer: minskar penningmängden och räntan stiger.

Förändringar i penningmängden kan snabbt påverka konsumtion och investeringar, vilket gör det till ett kraftfullt verktyg för ekonomisk styrning.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.