Tullar i fokus - därför påverkas börsen, valutor och räntor
Publicerad: 2025-04-11
USA:s handelspolitikhandelspolitik: har skapat stora rörelser i världsekonomin. Besked om nya tullar har lett till kraftiga svängningar på börserna samt påverkat valutakurser och räntenivåer. Det här beror till stor del på ökad osäkerhet och förväntningar om minskad handel. Men hur hänger det ihop?
När ett land inför tullar ökar det osäkerheten kring den globala handeln och företagens framtida lönsamhet. Särskilt utsatta är de företagföretag: som är beroende av internationell handel, exempelvis företagföretag: inom teknik, tillverkningsindustri och konsumentvaror. För investerare är stabila och förutsägbara villkor avgörande. När osäkerheten ökar blir de mindre benägna att exponera sig mot risk. Det resulterar ofta i att de säljer av innehav av aktier eller andra tillgångar, vilket leder till börsnedgångar.
Hur stora effekter ett lands handelspolitikhandelspolitik: får på de globala marknaderna beror till stor del på landets storlek. Om ett litet land inför tullar får de vanligtvis små konsekvenser för världshandeln. Eftersom det nu är USA - världens största ekonomi - som inför tullar får deras beslut betydande konsekvenser för världshandeln och börser världen över. En tydlig indikation på den ökade oron är utvecklingen i VIX-index, även känt som ”fear indexindex:”, som mäter volatiliteten på de finansiella marknaderna. Som en direkt följd av USA:s tullbesked har indexet stigit till sin högsta nivå sedan pandemin.
Även valutamarknaden påverkas. När det är skakigt i världsekonomin brukar stora valutor som dollarn vanligtvis gynnas eftersom investerare söker sig till säkra valutor. Under de senaste veckorna har vi däremot sett det motsatta. Den amerikanska dollarn har försvagats mot flera valutor, däribland euron och svenska kronan. Det beror på att investerare ser negativt på införandet av tullar, eftersom de riskerar att försvaga landets ekonomin, både genom minskad exportexport: och högre kostnader på importerade varorvaror:. Färre vill då investera i amerikanska företagföretag: eller tillgångar, vilket gör att efterfråganefterfrågan: på dollar minskar och valutan tappar i värde.
Tullar påverkar dessutom räntenivåerna, i huvudsak de så kallade långräntorna, till exempel räntan på statsobligationer med tioårig löptidlöptid:. I teorin kan ökad protektionismprotektionism: skapa förväntningar om lägre ekonomisk tillväxttillväxt:, lägre inflationinflation: och kommande räntesänkningar från centralbanken. Det vi sett nu är däremot motsatsen. När USA gav besked om att införa tullar steg räntan på amerikanska statsobligationer. En möjlig förklaring är att investerare utgår från att risken för högre inflationinflation:, till följd av dyrare importvaror, är större än risken för minskad tillväxttillväxt:. För att kompensera för ett högre inflationstryck kräver investerare högre avkastningavkastning: på amerikanska statsobligationer, vilket pressar upp de amerikanska långräntorna.
Efter USA:s besked om att pausa tullarna mot ett flertal länder, däribland EUEU:, har de amerikanska långräntorna fallit tillbaka och dollarn stärkts. Men även om USA valt att avvakta med att införa vissa tullar kvarstår osäkerheten kring USA:s handelspolitikhandelspolitik:. Vi kan därför vänta oss fortsatta svängningar på de finansiella marknaderna framöver.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.