Avtalsrörelsen
I den här sektionen presenteras en fördjupning om avtalsrörelsen 2025
Under avtalsrörelsen 2025 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla kollektivavtalkollektivavtal: som reglerar löner och arbetsvillkor för drygt 3,4 miljoner löntagare. På den här sidan har vi samlat information och fakta som är relaterade till dessa förhandlingar.
Läs mer om avtalsrörelsen1,73 %
2,6 %
2,27 %
2,2 %
2,17 %
1,8 %
3,7 %
2010
2011
2013
2016
2017
2020
2023
Märket
Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. De villkor som industrins parterparter: kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märketmärket:”.
Läs mer om märketKonkurrenskraft
Om lönerna stiger mer i Sverige än i våra konkurrentländer inverkar detta negativt på vår internationella konkurrenskraftkonkurrenskraft:. Ett sätt att jämföra länder på denna punkt är genom att studera så kallade enhetsarbetskostnader . I Sverige har dessa kostnader generellt stigit snabbare än i EUEU: och OECDOECD: under de senaste 10 åren.
Läs mer om konkurrenskraftLöneutrymme
Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i näringslivetnäringslivet: ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.
Läs mer om löneutrymme
Kollektivavtalstäckning och organisationsgrad
Under 2023 omfattades 88 procent av alla anställda i Sverige av kollektivavtalkollektivavtal:. I offentlig sektoroffentlig sektor: täcks alla anställda, medan täckningsgraden i privat sektor var 83 procent. Den totala täckningsgraden har legat stabilt mellan 88 och 90 procent sedan 2005.
Läs mer om organisationsgrad och kollektivavtalstäckningKonflikter
Den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: präglades av många konflikter, framför allt olovliga strejker, under 1970- och 1980-talet. Detta förändrades under tidiga 1990-talet och det blev färre strejker. Det är fortfarande vanligt med strejkvarselstrejkvarsel: på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: men de flesta varselvarsel: leder inte till stridsåtgärder. Under 2023 mottog medlingsinstitutetmedlingsinstitutet: 41 strejkvarselstrejkvarsel:, vilket är fler än föregående år.
Läs mer om konflikter34
17
19
41
2020
2021
2022
2023
Avtalskonstruktioner
Lönebildningen i Sverige regleras genom avtalsförhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbundfackförbund:. Dessa avtal har olika konstruktioner. I vissa fall bestäms lönerna centralt för alla. I andra fall ger avtalen möjlighet till lönesättning på företagsnivå.
Läs mer om avtalskonstruktionerViktiga begrepp
- Kollektivavtal – En skriftlig överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisationarbetsgivarorganisation: eller en enskild arbetsgivarearbetsgivare: och en facklig organisation. Avtalet reglerar anställningsvillkor som löner, arbetstider och andra arbetsförhållanden.
- Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraftkonkurrenskraft:.
- Avtalsperiod – Den tidsperiod under vilken ett kollektivavtalkollektivavtal: gäller. Vanligtvis mellan ett och tre år.
- Fredsplikt – En överenskommelse om att inga stridsåtgärder, såsom strejkstrejk: eller lockoutlockout:, får vidtas under en pågående avtalsperiodavtalsperiod:.
- Stridsåtgärder – Åtgärder som parterna kan använda i konflikt, exempelvis strejkstrejk: (arbetstagarna) eller lockoutlockout: (arbetsgivarna).
- Varsel – En formell förvarning som måste lämnas till motparten och MedlingsinstitutetMedlingsinstitutet: minst sju arbetsdagar innan en stridsåtgärdstridsåtgärd: påbörjas.
- Industrinormering – En princip där industrins avtal sätter ett ”märke” för löneökningar som fungerar som riktmärke för andra branscher.
- Avtalslöst tillstånd – Ett läge där ett tidigare kollektivavtalkollektivavtal: har löpt ut utan att ett nytt har förhandlats fram. Under denna period råder inte fredspliktfredsplikt:.
SE OCKSÅ
Läs mer om avtalsrörelsen på dessa faktasidor
- Arbetsmarknad2025-02-12
Ingångslöner
Nivån på ingångslönerna bestäms i kollektivavtalen. Inom hotell/restaurang och inom detaljhandeln, branscher där många får sina första jobb, uppgår ingångslönerna till cirka 25 000 kronor i månaden. Arbete på lager ger en ingångslön på drygt 28 000 kronor i månaden.
- Fokus Avtalsrörelsen2025-02-13
Löneandel och vinstandel
Löneandelen visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgifter. I Sverige har löneandelen varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet.
- Fokus Avtalsrörelsen2025-02-13
Arbetade timmar - internationellt
Antalet arbetade timmar per sysselsatt har minskat inom i stort sett alla OECD-länder sedan 1970-talet. Idag jobbar man mest i länder som Chile och Sydkorea, medan Danmark och Tyskland har minst arbetad tid.
