Hur kan utsläpp beräknas?

Senast uppdaterad: 2024-06-10

Att stigande globala utsläpp är ett problem är forskarkåren överens om. För att förklara varför utsläppen ökar kan man använda sig av något som kallas IPATT-modellen. För Sveriges del har de totala koldioxidutsläppen mer än halverats sedan 1971.

IPATT-modellen förklarar varför de totala utsläppen(I) ökar eller minskar genom att titta på fyra drivkrafter: Folkmängd(P), Konsumtion(A), EnergiintensitetEnergiintensitet:(Te) och Utsläppsintensitet(Ti). Förändringar av de totala utsläppen delas upp i dessa fyra faktorer, och på så vis kan man förklara varför utsläppen ökar eller minskar. Modellen används ofta för att förklara koldioxidutsläpp, men är applicerbar även på andra typer av utsläpp.

I diagrammet ovan ser vi hur faktorerna har förändrats för Sverige och världen sedan 1971. I Sverige har folkmängden och produktion ökat, men energiintensiteten och koldioxidintensiteten har minskat mer. Detta har resulterat i att de totala koldioxidutsläppen minskat med 59 procent.

Sett till hela världen har folkmängden och produktionen också ökat men energiintensiteten och koldioxidintensiteten har inte minskat lika mycket som för Sverige. Detta resulterar i att de totala koldioxidutsläppen har ökat med 141 procent under perioden.

Utveckling av utsläpp i Sverige 1971-2019

I Sverige har koldioxidintensiteten, energiintensiteten och de totala koldioxidutsläppen minskat under den studerade perioden. Utsläppsminskningarna sedan 1971 kommer från främst från att olja fasats ut och ersatt med el från kärnkraftkärnkraft: och vattenkraft. Dessutom har utbyggnaden av fjärrvärmenäten och övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme som bidragit till utvecklingen.

Framtiden = noll?

Om vi vill att utsläppen ska gå till noll måste en av faktorerna i IPATT-modellen bli lika med noll. Eftersom multiplikation med noll alltid blir noll kommer vi då inte längre ha några utsläpp. Det är dock naturligtvis inte möjligt för folkmängden att nå noll. Inte heller produktionen kan vara noll. Ett liv utan mat, kläder, medicin och kommunikationer vore svårt. Energiintensiteten kan däremot minska. Vi kan till exempel byta ut varorvaror: mot tjänstertjänster: och effektivisera produktionsprocesser. Men inte heller denna faktor kan nå noll. Det kommer alltid krävas energienergi: för att omvandla material och transportera de varorvaror: vi vill konsumera.

IPATT-Ekvationen:

Det enda sättet att uppnå en utsläppsfri värld är därför att skapa förutsättningar för innovationinnovation: som leder till en fullständigt ren energiproduktion. Om utsläppen per energienhet når noll spelar det ingen roll hur många vi är, hur mycket vi producerar och konsumerar, eller hur mycket energienergi: som går åt i produktionen. Utsläppen kommer ändå vara noll eller i alla fall mycket små.

Nedan kan du lyssna på en föreläsning som Bill Gates hållit om ämnet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.