Penningmängden

Senast uppdaterad: 2025-03-31

Penningmängden avser den totala mängden pengar som cirkulerar i ekonomin vid en viss tidpunkt. Det kan mätas på olika sätt beroende på hur likvida eller lättillgängliga pengarna är. Vanliga mått inkluderar sedlar och mynt hos allmänheten (tidigare M0), samt de bredare måtten M1, M2 och M3.

Penningmängden ökar över tid, dels eftersom varor och tjänster blir dyrare, dels på grund av ekonomisk tillväxt. Dessutom förändras sammansättningen av penningmängden över tid. I takt med att kortbetalningar blivit allt vanligare har andelen sedlar och mynt minskat, medan andelen M1 har ökat de senaste decennierna.

Penningmängden spelar en central roll i den ekonomiska politiken. Den kan nämligen påverka konsumtion, investeringar, inflation, räntor och i förlängningen den ekonomiska tillväxten. Centralbanker styr penningmängden med hjälp av olika verktyg. I Sverige kontrollerar Riksbanken penningmängden främst på två vis:

• Genom att justera reporäntan: Lägre räntesatser uppmuntrar till lån och investeringar, vilket ökar penningmängden. Högre räntor minskar efterfrågan på lån, vilket generellt sett minskar penningmängden.
• Genom öppna marknadsoperationer: Riksbanken köper eller säljer statsobligationer för att påverka mängden pengar som bankerna har tillgängliga för utlåning. När Riksbanken köper obligationer ökar penningmängden vilket leder till lägre räntor. Omvänt, när Riksbanken säljer obligationer, minskar penningmängden och räntan stiger.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.