Kommunernas resultat

Senast uppdaterad: 2024-03-01

Under år 2023 gjorde kommunerna ett positivt resultat på nära 26 miljarder kronor. 70 av 290 kommuner gjorde ett negativt resultat under år 2023.

Kommunernas intäkter och kostnader har de senaste åren varierat kraftigt. Coronapandemin medförde ökade resurser och kostnader för kommunerna. Det har även bidragit till att kommunerna haft ovanligt stora överskott de senaste åren. Under år 2023 uppgick överskottet till nära 26 miljarder kronor. 70 av 290 kommuner hade ett negativt resultatresultat: under år 2023 där Gävle var den kommunen som hade störst underskott. Störst överskott återfanns i Stockholm där resultatet blev nära 3,3 miljarder kronor.

Senast uppdaterad: 2024-03-01

av Simon Torstensson

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Offentlig ekonomi

Offentlig bruttoskuld - internationellt

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 32 procent av BNP.

23/10 2024

Budgetprocessen

Varje år lämnar finansministern tre typer av propositioner som rör statsbudgeten till riksdagen. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen och på hösten budgetpropositionen för nästa år. Utöver dessa kan regeringen också lämna ändringsbudgetar.

30/9 2024

Kommunernas kostnader

Skola, äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning utgör centrala ansvarsområden för kommunerna. Tillsammans svarar de för knappt tre fjärdedelar av kommunernas totala kostnader.

13/9 2024

EU-avgiften

EU:s verksamhet finansieras av medlemsländernas avgifter. Den största delen kommer från en avgift som baseras på ländernas BNI. Enligt vissa sätt att räkna hör Sverige till de länder som betalar mest till EU, men enligt andra tillhör Sverige de som betalar minst.

30/8 2024

Kommunernas intäkter

Kommunernas intäkter uppgick under år 2023 till 861 miljarder kronor. Drygt 67 procent av kommunernas intäkter består av skatteintäkter. Mellan åren 2009-2023 har kommunernas intäkter vuxit med knappt 75 procent.

1/8 2024

Regionernas intäkter

Regionernas intäkter uppgick till cirka 473 miljarder kronor under år 2023. Likt kommunerna finansieras regionernas verksamhet i huvudsak av intäkter från kommunalskatten samt intäkter från det kommunala utjämningssystemet .

24/7 2024

Statsskulden

Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till över 70 procent men har under senare år minskat och år 2023 uppgick den till 15,5 procent.

20/6 2024

Regionernas kostnader

Regionernas kostnader uppgick till cirka 469 miljarder kronor år 2023. Den stora merparten av detta svarade hälso- och sjukvården för. Regionernas helt dominerande inkomstkälla är skatteintäkter och statsbidrag.

19/6 2024

Inkomster och utgifter i offentlig sektor

Skatt är den överlägset viktigaste inkomstkällan för den offentliga sektorn. Om utgifterna är större än inkomsterna blir det finansiella sparandet negativt. Då behöver offentlig sektor låna för att täcka underskottet.

3/6 2024

Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida består av 27 olika utgiftsområden som rymmer flera hundra olika anslag. Till exempel utgifter för alla myndigheter och olika typer av transfereringar, som sjukpenning och arbetslöshetskassa.

7/3 2024

Statsbudgetens saldo

Från 1970 och fram till slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten hade ett lånebehov. De senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.

7/3 2024

Allt innehåll från "Offentlig ekonomi"