Hur mycket är en miljard?

Senast uppdaterad: 2020-09-18

Statsbudgeten innehåller stora siffror, något som den mänskliga hjärnan kan brottas med att förstå. Hur mycket större är en miljardsatsning än en miljonsatsning? Som tur är har vi i Sverige en befolkning som gör det enkelt att hålla rätt på siffrorna.

Att blanda ihop miljoner och miljarder är lätt gjort. Vi använder sällan så stora tal i vår vardag och därför kan de vara svåra komma ihåg eller att sätta i relation till varandra. Lyckligtvis finns det några enkla knep att använda för att bryta ner stora siffror till mer lätthanterliga tal.

1 miljard = 100 kronor

Sveriges befolkning uppgår nästan exakt till 10 miljoner. Det innebär att 1 miljard kronor motsvarar 100 kronor per invånare, en enkel minnesregel att bära med sig. Av detta följer att 10 miljarder blir 1 000 kronor per person och 100 miljarder 10 000 kronor. Så blir även stora tal i en statsbudgetstatsbudget: mer lätthanterliga.

Dessa minnesregler gör det visserligen lättare att förstå budgetsatsningar, men några farliga fallgropar kan ändå uppstå. Under 2019 uppgick den offentliga sektorns skatteintäkter till drygt 2 100 miljarder kronor, runt 210 000 kronor per person. Detta innebär dock inte att alla i Sverige betalade in 210 000 i skatt. Barn mellan 1 och 3 år har sällan höga inkomster och betalar således inte särskillt mycket skatt. Av de skatter som betalas av hushållen står den femtedel med de högsta inkomsterna för närmare hälften av skatteinbetalningarna.

Fler avrundningar

En annan användbar siffra i sammanhanget är att det i Sverige finns drygt 100 000 personer i varje årskull mellan 0 och 75 år. Det vill säga att det finns lite drygt 100 000 6-åringar och 100 000 65-åringar. En riktad satsning mot 6-årsverksamheten i skolan skulle då kunna uppskattas genom att dela den årliga satsningen med 100 000 för att få reda på hur stor satsningen är per barn. Samma brasklapp som med skatteintäkterna gäller dock om förslaget inte riktas proportionerligt mot alla i åldersgruppen.

Denna artikel är inspirerad av Robert Östlings inlägg på Ekonomistas som du kan läsa här.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.