Vad blir effekten av de förändrade skattereglerna?
Publicerad: 2023-09-14
Nyligen presenterade regeringen förslagen för nästa års förändringar i beskattningsreglerna. Förslagen innehöll bland annat en fryst skiktgräns för den statliga inkomstskatten och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Skillnaderna i beskattning mellan de nya förslagen och om skiktgränsen räknats upp likt tidigare blir stor för somliga där personer med en månadsinkomst på 52 000 kronor eller mer, betalar mer i skatt medan personer under inkomstgränsen i stället betalar mindre i skatt.
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt anger vid vilken inkomstinkomst: som personer ska börja betala en skatt om 20 procent på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen. Nivån på skiktgränsen uppgår vanligtvis till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Eftersom inflationen varit ovanligt hög de senaste åren har skiktgränsen ökat betydligt. Egentligen borde så ske även nästa år men det har regeringen nu lagt förslag om att stoppa.
Tätt efter förslaget om frysning av uppräkningen av skiktgränsen så presenterade regeringen även ett förstärkt jobbskatteavdrag som riktar sig mot människor med låga och medelhöga inkomster. Syftet med jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: är att göra det mer lönsamt att arbeta vilket ska stimulera sysselsättningen. Den sammanlagda effekten av dessa förslag blir en skattesänkning på mellan cirka 0 - 3 000 kronor för personer med inkomster mellan 15 000 och 52 000 kronor och en skattehöjning för personer som tjänar över 52 000 kronor på mellan cirka 0 - 13 500 kronor.
I Finansdepartementets beräkningar för promemorian (Fi2023/02401) gällande den pausade uppräkningen av skiktgränsen så beräknas 11 000 helårsarbetskrafter försvinna på sikt till följd av ett lägre arbetskraftsdeltagandearbetskraftsdeltagande:. Det beror främst på att antalet arbetade timmar hos den sysselsatta befolkningen blir färre. Finansdepartementet tar dock ingen hänsyn till de långtgående effekter som förändringar i de högsta marginalskatterna kan ha på faktorer såsom kompetensutveckling eller attraktionskraft bland högproduktiva tjänstertjänster:. De högsta marginalskatterna kan även påverka attraktionskraften hos svensk arbetsmarknad för utländsk högkvalificerad arbetskraftarbetskraft:.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.