Arbetade timmar - internationellt
Senast uppdaterad: 2024-06-11
Antalet arbetade timmar per sysselsatt har minskat inom i stort sett alla OECD-länder sedan 1970-talet. Idag jobbar man mest i länder som Chile och Sydkorea, medan Danmark och Tyskland har minst arbetad tid.
Den teoretiska arbetstiden för personer som arbetar heltid i Sverige är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året. Den faktiska arbetstiden per sysselsatt är betydligt kortare, under 2022 låg den på 1 440 timmar. Faktisk arbetstid är den tid som blir kvar när ledighet , semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro som sysselsatta har rätt till enligt lag eller avtal har räknats bort.
I Sverige sjönk den faktiskt arbetade tiden under 1970-talet. En bidragande orsak kan vara att antalet deltidsarbetanade kvinnor ökade. En liknande utveckling kunde ses i många andra länder.
Under 1990-talet steg arbetstiden per sysselsatt i Sverige igen. Detta kan delvis förklaras av att kriser tenderar att öka osäkerheten på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: vilket gör att de sysselsatta tar ut mindre ledighet eller har en lägre sjukfrånvaro. Det kan också bero på att många av dem som förlorade jobbet under krisen var timanställda eller jobbade deltid.
Det är OECDOECD: som årligen publicerar denna statistik. Viktigt att veta är att syftet med statistiken är att göra jämförelser över tid för att se om det finns trender i hur mycket det faktiskt arbetas i olika länder. Jämförelser mellan länder för ett specifikt år ska därför göras med stor försiktighet. Anledningen är att länder använder olika källor, vanligtvis handlar det om statistik tagen från ländernas arbetsmarknadsundersökningar eller statistik tagen från ländernas nationalräkenskapernationalräkenskaper:. 2019 förändrades beräkningsmetoden för flera länder då OECDOECD: ersatte en äldre metod som bestod i att samla in data från olika länders arbetskraftsundersökningar för att istället använda sig av EUEU::s arbetskraftsundersökning då man fann att resultaten från den gamla metoden skapade mätmetodiska problem.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.