Ekonomifakta

Bytesbalans - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-09-02

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi själva producerar inom landet och hur mycket vi använder. Sverige har sedan år 1994 visat överskott i bytesbalansen. Periodvis har dessa överskott varit mycket stora. De har däremot minskat jämfört med toppnoteringarna före finanskrisen 2008.

Loading

Bytesbalansen består av olika poster. Den största posten är importimport: och exportexport: av varorvaror:. Skillnaden mellan dem utgörs av handelsbalansen . Därefter kommer handeln med tjänstertjänster:. I tjänstehandeln ingår bland annat betalningar för transporter och turism, patentpatent:, licenser för att tillverka varorvaror: samt försäkringar över gränserna.

Slutligen ingår även transfereringar och avkastningavkastning:kapitalkapital:. Transfereringarna är i huvudsak bistånd medan avkastningavkastning:kapitalkapital: består av räntebetalningar på utländska lån eller fordringar. Räntebetalningarnas storlek påverkas av hur stor utlandsskulden är samt nivån på räntan .

Under mitten av 1990-talet sanerade Sverige statsfinanserna . Sedan dess har bytesbalansen visat överskott, bland annat som följd av minskade räntebetalningar på utlandsskulden.

USA har haft underskott i bytesbalansen sedan början av 1990-talet. Åren innan finanskrisen 2008-2009 var underskotten stora. Det finns många förklaringar till det amerikanska underskottet i bytesbalansen, till exempel ett lågt offentligt sparande , ett lågt sparande i hushållssektorn och mycket utländskt kapitalkapital: som har investerats i USA.

Om man har ett underskott i bytesbalansen använder landet mer resurser än det producerar. Det betyder att underskott leder till en ökad utlandsskuldutlandsskuld:. Om underskotten blir långvariga uppstår därför normalt sett problem som förr eller senare måste korrigeras genom att underskotten vänds till överskott.

Senast uppdaterad: 2024-09-02

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Makroekonomi