Inflation - internationellt
Senast uppdaterad: 2025-02-06
Under december steg inflationen i flera EUEU:-länder. Den genomsnittliga inflationstakten i EUEU: var 2,7 procent. Det är däremot skillnad mellan länderna. Inflationen utanför EUEU: har också stigit för vissa länder men avtagit i andra.
InflationInflation: innebär att den allmänna prisnivån stiger i ekonomin, eller att de varorvaror: och tjänstertjänster: vi konsumerar blir dyrare. Inflationen mäts som den procentuella förändringen per år. Inflationstakten tas fram genom att mäta hur snabbt ett konsumentprisindex stiger. Indexet anger prisnivån på en korg av varorvaror: och tjänstertjänster: och ska avspegla hushållens faktiska konsumtion. Om hushållen köper mycket av en viss vara eller tjänst får den en högre vikt i indexet. Det finns lite olika sätt att mäta delkomponenter i indexet och olika sätt att hantera kvalitetsjusteringar av vissa varorvaror:. I diagrammet visas ett harmoniserat konsumentprisindex från EurostatEurostat: som heter HIKP-inflationen. Måttet redovisas av samtliga utom Storbritannien som redovisar KPIKPI:, vilket är jämförbart med HIKP.
När inflationen är för hög eller för låg leder det ofta till osäkerhet och återhållsamhet vad gäller investeringar. Låg inflationinflation: kan till exempel skapa risk för deflationstryck i ekonomin och ett svagt investeringsklimat. Hög inflationinflation: är också negativt för en ekonomis tillväxtmöjligheter eftersom förutsägbarheten blir låg.
Innan 2000-talet hade Sverige och andra utvecklade länder generellt en hög inflationinflation:. För Sverige var huvudförklaringen en expansiv ekonomisk politik finansierad med stora budgetunderskottbudgetunderskott:, generösa löneökningar, kombinerat med återkommande devalveringar av kronan. I början av 1990-talet lade Sverige om politiken i syfte att stabilisera priserna. Bland annat fastställdes RiksbankenRiksbanken: inflationsmålinflationsmål: på 2 procent år 1995. Även en hårdare internationell priskonkurrens har bidragit till att inflationen sedan 90-talet legat på en historiskt sett låg nivå, både i Sverige och i omvärlden.
Under senare år har inflationstakten många gånger varit väldigt låg. Under finanskrisen 2008 till 2009 och i dess efterspel berodde detta i hög grad på svag efterfråganefterfrågan:. Att inflationstrycket var lågt långt efter krisen beror däremot på andra faktorer. Till exempel ökade den internationella konkurrensen från e-handeln och överlag var det svårt för företagen att höja priserna. Under corona-pandemin uppstod flaskhalsar i transportkedjor, vilket tillsammans med stigande energipriser fick inflationen att stiga kraftigt i många länder under 2021 och 2022.
Inflationsmål - internationellt
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.