Tjänster blir allt viktigare
Publicerad: 2007-03-01
Svensk utrikeshandel med tjänster har ökat i ekonomisk betydelse. Färska siffror från SCB och Riksbanken visar att framförallt svensk tjänsteexport har utvecklats starkt de senaste åren. Sverige är idag nettoexportör av tjänster men så har inte alltid varit fallet. Inom EU finns dock en oenighet om att öppna upp för en friare tjänstehandel mellan unionens medlemmar.
Sedan 2003 produceras statistiken för betalningsbalansen avseende tjänstertjänster:, löner och transfereringar av SCBSCB: på uppdrag av RiksbankenRiksbanken:. Den offentliga statistiken för handel med tjänstertjänster: presenteras av SCBSCB: inom nationalräkenskaperna och i Riksbankens siffror över bytesbalansen. Rapportering sker även till olika internationella organisationer som exempelvis EUEU:, OECDOECD:, FN och IMFIMF:.
Tjänstehandeln i siffror
Tjänsteexporten uppgick 2006 till 370,4 miljarder kronor och tjänsteimporten till 292,6 miljarder kronor. Tjänstebalansen, det vill säga exporten minus importen, uppvisar därför ett överskott för helåret 2006 på drygt 78 miljarder kronor, en ökning med cirka 20 miljarder kronor jämfört med 2005.
Sveriges utrikeshandel med tjänstertjänster: utgjorde 2006 cirka 25 procent av den totala utrikeshandeln. I början av 1990-talet var andelen ungefär lika stor som idag men minskade något under mitten av decenniet. Sedan 1996 ökade tjänstehandelns andel stadigt för att mattas av de senaste åren.
Tjänstehandelns utveckling
Andel av total utrikeshandel och andel av BNPBNP:, procent
Källa: SCBSCB: och RiksbankenRiksbanken: samt egna beräkningar
Den totala tjänstehandeln som andel av BNPBNP: har också ökat stadigt de senaste tio åren. Mellan 1996 och 2006 ökade tjänstehandelns värde i relation till BNPBNP: i snitt med drygt 5 procent årligen. Det är en högre genomsnittlig tillväxttakt än samtliga länder inom OECDOECD: under samma tidsperiod.
Ett framväxande tjänstesamhälle
Det har länge talats om att de utvecklade ekonomierna kommer att gå över från varuproduktion till tjänsteproduktion. De producerade varorna har också tillfogats fler kringtjänster. Detta är bidragande orsaker till att tjänstesektorn på allvar börjat växa i Sverige efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.
Det finns ett antal orsaker till tjänstesektorns ökade betydelse. Bland annat medförde avregleringarna inom bland annat tele- och elsektorn under tidigt 1990-tal en öppning för fler tjänsteföretag att verka på en konkurrensutsatt marknadmarknad:.
Tillverkningsindustrins omorganiseringar och industrins striktare fokus på lönsamhet gav smalare organisationer där tjänsteverksamheten ofta lades ut på andra aktörer. Stora investeringar i informations- och kommunikationsteknik, IKT-kapitalkapital:, gjordes vilket möjliggjorde en mer geografiskt utspridd tjänsteproduktion.
Dessa omorganisationer och strukturomvandlingar av produktionen, teknisk utveckling och minskande handelskostnader har medfört att outsourcingoutsourcing: och offshoringoffshoring: blivit allt mer vanligt. En ökad välfärdvälfärd:, mätt som ökad BNPBNP: per capitaper capita:, har också medfört en ökad efterfråganefterfrågan: på tjänstertjänster:.
Potential för ökat handelsutbyte med tjänster
Statistiken visar att den svenska handeln med tjänstertjänster: har ökat i betydelse de senaste tio åren. Däremot ökar den från en förhållandevis låg nivå. Fortfarande finns en hel del hinder för handel med tjänstertjänster: som missgynnar små och medelstora tjänsteföretag att fritt kunna sälja sina tjänstertjänster: över nationsgränser.
Ett led i att minska regleringarna och hindren för tjänstehandel antogs i december 2006 i det så kallade tjänstedirektivet. Direktivet antogs av EUEU::s ministerråd och europaparlamenteteuropaparlamentet: och syftar till att det ska vara lika lätt att köpa tjänstertjänster: mellan EUEU:-länder som det är inom ett land. Viktigt att ha i åtanke är att fri tjänstehandel är en del av de fyra ursprungliga friheterna från EG-fördraget 1958. De principer, rättigheter och skyldigheter som direktivet lyfter fram finns redan väl etablerade i vår gemensamma rättsordning.
Huvudanledningen till att man lade fram ett förslag till nytt direktiv var att man tyckte att det fungerade trögt med efterlevnaden av de regler som finns på tjänsteområdet. Unionens medlemsländer har satt upp nationella och regionala handelshinderhandelshinder: för att skydda sin marknadmarknad: och därför försvårat genomförandet av ett övergripande direktiv för tjänstehandel.
I praktiken kom därför direktivet att innefattas av en hel del kompromisser. Många typer av tjänsteföretag omfattas inte och det finns en hel del undantag som gör att direktivet i stora delar är öppet för tolkningar. Detta direktiv, i sin nuvarande form, uppfyller inte samma fria rörlighet av tjänstertjänster: som exempelvis finns för varorvaror: inom unionen.
Läs mer:
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
