Ungdomsarbetslöshet - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-10-28

Ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt runt om i EU till följd av coronapandemin. Efter det har den fallit tillbaka och är nu istället på lägre nivåer än innan pandemin. I augusti uppgick genomsnittet bland medlemsländerna till 14,3 procent.

I en jämförelse med andra länder i EUEU: ligger Sveriges ungdomsarbetslöshet idag på en hög nivå. I september i år uppgick den till 24,7 procent. Bland de 27 medlemsländerna varierar ungdomsarbetslösheten kraftigt och andelen är som lägst i Tyskland på dryga sju procent. Högst är den i Spanien, Sverige och Rumänien. Gemensamt för samtliga länder är att ungdomsarbetslösheten generellt är högre än arbetslösheten i andra åldersgrupper.

Den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten i EUEU: låg på 14,3 procent i augusti, vilket är något lägre än föregående månad.

Coroanpandemins påverkan syns tydligt i statistiken där ungdomsarbetslösheten i den inledande fasen steg kraftigt för att sedan falla tillbaka på ett liknande sätt. Störst ökning uppmättes i USA där ungdomsarbetslösheten steg med drygt 17 procentenheter från mars till april under 2020. Den kraftiga ökningen ledde till att landet, som tidigare placerat sig en bit under EUEU:-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. Sedan dess har dock ungdomsarbetslösheten fallit tillbaka och andelen ligger nu istället på historiskt låga nivåer. Sverige är bland de länder som sett en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten till följd av coronakrisen och placerar sig fortfarande högt upp i fördelningen av länder.

Man ska dock generellt vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan olika länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan 15-24 år varierar. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter och inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften. I två länder med lika stort antal unga i ålder 15-24 år och lika många arbetslösa ungdomar men med olika antal unga i arbetskraften totalt, kommer landet med den mindre arbetskraften att uppvisa en högre ungdomsarbetslöshet. Något annat som också kan försvåra jämförelser av ungdomsarbetslösheten mellan länder är att utbildningssystemen kan vara utformade på olika sätt. I vissa länder räknas till exempel avlönade lärlingar som sysselsatta medan de i andra länder inte får lönlön: och då ingår i skolsystemet.

Ser man till utvecklingen över tid kan man konstatera att Sverige haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EUEU: under stora delar av 2000-talet. Finanskrisens effekter syns tydligt i många länder under 2008 och 2009 liksom den efterföljande skuldkrisen i euroområdeteuroområdet:. Under 2013 och 2014 började ungdomsarbetslösheten i EUEU: åter att falla. Sveriges nivå följer genomsnittet i EUEU: i högre grad under perioden, fram till början av 2018. Därefter avviker Sveriges utveckling tydligt från snittet och ligger idag kvar på en högre nivå.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.